Vid Örnbergets badplats i södra Stockholm trotsar några tappra personer den svala julitemperaturen och hoppar i plurret. Några meter därifrån ligger bindor, topspinnar, tandtrådsbyglar och kondomer och guppar i strandkanten.
– Ett tydligt tecken på att man har släppt ut orenat avloppsvatten, säger söderbon Christoffer Storkaas och petar med en pinne på en flytande vit klump av oklar härkomst.
Under veckoslutet fick Stockholm smaka på regnoväder av rang, varav det på söndagseftermiddagen även bjöd på hagel och kraftig åska. Under fredagen genomfördes en så kallad bräddning, där 5,8 miljoner liter orenat avloppsvatten släpptes ut i Mälaren vid avloppsvattensreningsverket Syvab:s pumpstation ett stenkast bort från klippbadet.
På fredagen och söndagen släpptes även runt 53 miljoner liter delrenat avloppsvatten ut i Saltsjön.
Bräddningarna sker när avloppssystemets kapacitet överskrids – främst vid kraftiga regn – för att hindra vattnet att komma upp i väg- och golvbrunnar och översvämma källare, gator och torg.
”Äckligast: det man inte ser”
Som uppväxt i Vaxholm och med ett arbete i skärgården är Christoffer Storkaas engagerad i frågan om Stockholms vatten. Han ser spår av bräddningarna i vatten och på land i princip varje dag.
– Föroreningarna ackumuleras också på stränderna. Du kan gå till vilken strand som helst här och gräva lite, så kommer du att hitta tops och liknande rester. Men det äckligaste är egentligen det man inte ser, som rengöringsmedel, lösningsmedel och diverse kemikalier som släpps ut.
Sedan några år har han tagit på sig uppgiften att informera stockholmarna när bräddningar sker. Han begär ur bräddningsrapporter och delar dem i lokala Facebookgrupper.
– Skrämmande många vet inte om att de här sker och hur det påverkar badvattenkvaliteten. Jag tycker att allmänheten ska få reda på när och var det sker har skett, så att man då kan ta ett eget beslut om man ska bada. Man ska inte behöva vänta på att någon tar upp det i en Facebookgrupp eller läsa om det i nyheterna några dagar senare.
Två procent toalettvatten
Utsläppsvattnet innehåller till störst del regnvatten, men även avloppsvatten, berättar Ragnar Lagerkvist, miljöspecialist på Stockholm vatten och avfall.
– Lite förenklat är det ungefär nio delar regnvatten och en del avloppsvatten. Så en del av utsläppen är orenat avloppsvatten, men det är ju väldigt utspätt.
Efter en bräddning försämras badvattenkvaliteten och eftersom runt två procent av utsläppsvattnet kommer från våra toaletter kan det finnas e-colibakterier i vattnet, likaså föroreningar som bindor och tops.
– Ja, om någon har spolat ner sådana saker i toaletten kan det bli så. Det är ett skäl till att inte spola ned sådant som inte ska spolas ner. Vi vill ju inte ha sådant i avloppssystemet, både för att det kan släppas ut vid bräddning och för att det kan skapa stopp i avloppssystemet, vilket i sin tur kan leda till att bräddning måste ske, säger Ragnar Lagerkvist.
Ökad risk för kraftiga regn
I SVOA:s egen miljörapport ser det ut som att andelen orenat avloppsvatten som släpps ut i Stockholms vattendrag har ökat, men Ragnar Lagerkvist menar att denna uppskattning är osäker.
– Det vi kan se är att volymen ökar under år med mycket regn.
I ett allt varmare klimat ökar risken för kraftigt regn, vilket leder till översvämningar och bräddning av avloppsvatten.
Ragnar Lagerkvist menar att mycket görs för att stärka avloppssystemet i Stockholm. Den största insatsen är byggnationen av en ny avloppstunnel mellan Bromma och Sickla, vilken ska tas i bruk från slutet av 2027 och under 2028.
Kommer detta räcka för att bräddning inte ska ske?
– Det kommer i alla fall att bli bättre.
Badsugna bör vänta
Ragnar Lagerkvist rekommenderar badsugna att vänta med att ta ett dopp efter kraftiga regn – på grund av risk för bräddning men även för att själva regnet drar med sig smuts och skräp ner i vattendrag.
– Det är svårt att säga hur länge man ska vänta, det beror bland annat på hur mycket det har regnat, säger han.
I mitten av juni – under ett tidigare kraftigt regn – släpptes 1,8 miljoner liter avloppsvatten ut i Mälaren. Knappt två veckor senare sattes skyltar om badavrådan på grund av algblomning upp på bland annat Örnbergets badplats, vilket skapat spekulationer om ett samband mellan bräddning och algblomning. Men det går inte att fastställa, menar Ragnar Lagerkvist.
– Det finns andra saker som är viktigare när det gäller algblomning, såsom näringstillgång och vattentemperatur. Men det går inte att utesluta att det påverkar.
Förslaget: VMA för badkvalitet
Det finns en paradox i ambitionen att vara ”Nordens Venedig”, samtidigt som avloppsvatten släpps ut orenat i stadens vatten, menar Christoffer Storkaas.
– Stockholm är ju ändå en vattenhuvudstad, om vi inte kan bada eller ha ett friskt vatten här, då skjuter vi oss själva i foten. Och vi betalar ju faktiskt skatt och VA-taxa för att vårt avloppsvatten ska tas om hand.
Christoffer Storkaas tycker att medborgarna bör få information direkt när en bräddning sker.
– Det behöver komma ut direkt, så att folk slipper simma i avföring. Det minsta man kan begära är att det skickas ut ett VMA till de som bor i närheten, precis som man gör när det brinner i industrilokal och man vill att folk ska skydda sig från röken.
Många badsugna stockholmare skulle vilja ha information direkt när en bräddning sker, så att man kan undvika bad – hur ser ni på Stockholm vatten och avfall på det?
– Vi rapporterar miljöavvikelser som bräddningar till Miljöförvaltningen, som är vår tillsynsmyndighet. Det är de som har ansvar att kommunicera kring badvattenkvalitet, säger Ragnar Lagerkvist.