Sydsvenskan har tidigare berättat om ärendet i olika artiklar.
I maj 2024 separerade ett gift par med två små barn. Då polisanmälde kvinnan även maken för upprepade fall av misshandel och hot.
I början av juli, drygt två år efter att kvinnan gjorde polisanmälan, har åklagaren nu väckt åtal mot mannen för grov kvinnofridskränkning i form av sju fall av våld. Mannen ska bland annat ha tagit stryptag, knivhotat, knuffat och sparkat kvinnan.
I åtalet ingår även två fall av barnfridsbrott genom att barnen ska ha bevittnat misshandel.
– Som ofta i brott i nära relationer är den starkaste bevisningen målsägandens egen berättelse. Men det finns också dagboksanteckningar kring händelser, sms mellan parterna, fotografier på skador som målsäganden tagit och vittnen som hört målsäganden berätta om hur hon blivit utsatt, säger åklagaren Albin Hall.
Den åtalade mannen förnekar brott.
Medan polisen arbetat med sin utredning har en komplicerad vårdnadstvist pågått mellan mannen och kvinnan. Båda har begärt ensam vårdnad och påstått att motparten varit olämplig som förälder.
Socialtjänstens uppfattning har varit att båda haft brister i sitt föräldraskap. Barnen har därför varit placerade i ett jourhem med begränsade umgängesmöjligheter för föräldrarna.
I december förra avgjorde Lunds tingsrätt vårdnadsfrågan genom att ge den brottsmisstänkte mannen ensam vårdnad.
Då pågick fortfarande brottsutredningen. Polisen ansåg att möjligheten för våld från mannens sida mot kvinnan och barnen hade avtagit, men att det fortfarande fanns en sådan risk.
Rätten har varit medveten om den pågående förundersökningen. Men polisens utredningssekretess har begränsat domstolens insyn.
Kvinnan har därför inte kunnat berätta fullt ut inför rätten om den misshandel hon säger sig ha varit utsatt för.
I målet var vittnen och expertis oeniga och talade omväxlande både till mammans och pappans fördel. Även tingsrätten var oenig i sin dom genom att två nämndemän ville låta mamman få vårdnaden.
Beslutet blev dock ensam vårdnad för pappan. Det motiverades med att mannen genom samarbete med socialtjänsten stärkts i sitt föräldraskap. Det och att han inte utsatt vare sig sin förra fru eller barnen för våld efter separationen ansågs tala för att han kan ta hand om barnen på ett tryggt och bra sätt.
Mamman ansågs däremot mindre samarbetsvillig och stabil i sitt föräldraskap.
Åklagaren Albin Hall vill inte kommentera varför åtalet dröjt i drygt två år trots att bevisning – anteckningar, foton, sms-konversationer och vittnesmål – fanns tillgänglig redan när polisanmälan gjordes sommaren 2024.
– Jag vill inte gå in på varför jag inte kan säga något redan nu. Men jag kommer att redogöra för det om frågan blir aktuell vid förhandlingen i tingsrätten, säger han.
Sydsvenskan har även ställt frågan om påverkan i ett vårdnadsärende om en förälder döms för våld i nära relation till socialtjänsten i den kommun som hanterat ärendet.
Där svarar chefen för individ- och familjeomsorgen på mejl:
”Om socialtjänsten får kännedom om hot, våld eller annat övergrepp, bör socialtjänsten ställa frågor till föräldrar och barn för att ta reda på hur det har påverkat barnet. Utredningsrapporten till domstolen ska ange vilka konsekvenser olika lösningar vad gäller vårdnad, boende och umgänge kan få för barnet på kort och lång sikt och vilken lösning socialtjänsten bedömer är bäst för barnet. Socialtjänsten måste alltid göra en självständig helhetsbedömning med utgångspunkt i vad som bedöms vara barnets bästa.”