Nybyggardröm återföds i ”Lilla huset på prärien”
Uppdaterad 10.22 | Publicerad 09.53
Nybyggarnostalgin frodas i populärkulturen, med ”tradwife”-influerare och en remake av ”Lilla huset på prärien”.
– Jag tror verkligen inte att vi ska underskatta idén om att radera allt gammalt och börja om på nytt, säger filmkritikern Caroline Hainer.
Tv-serien ”Lilla huset på prärien” (1974 - 1982) följde familjen Ingalls och deras kamp för att klara sin försörjning under det sena 1800-talets amerikanska nybyggartid. Genom dottern Lauras perspektiv skildras en tillvaro präglad av stark familjegemenskap, sociala problem och det hårda livet på prärien.
Nu kommer en remake på Netflix, anpassad för 2026.
– Det är svårt att se den utan ”Maga-glasögon”, men det finns också väldigt mjuka, fina värden om att värna naturen och familjen, även om allting handlar om att klara sig själv, säger Caroline Hainer.
Originalseriens religiösa inslag har tonats ned, och möten med ursprungsbefolkningen skildras mer nyanserat än på 70-talet.
Skalar bort det komplexa
Originalböckerna gavs ut mellan 1932 och 1943 och faktum att författaren Laura Ingalls Wilder dotter Rose Wilder Lane var en av de första amerikanska libertarianerna hade ett stort inflytande. Den lilla staden Independence är ”laglös men fri” och har inte ens en sheriff. Men trots vapenromantik och ”klara dig själv”-ideologi, tacklar nya ”Lilla huset på prärien” sociala frågor som kvinnlig rösträtt.
– Det är kanske lättare att prata rättvisefrågor där. Det blir inte ’ska man få gifta sig fler än två?’. Man försöker skala bort mycket av det komplexa som finns i vår tid, säger filmjournalisten Karin Svensson.
Hon menar att idén bakom ”Lilla huset på prärien” fångar en åtråvärd aspekt bortom politik, kulturkrig och internets ständiga övervakning.
– Naturen är så central. Vi längtar efter de här vidderna där vi får fundera på vilka vi är i lugn och ro, säger Karin Svensson.
Instagramvänligt
Efter år av maskulina västernserier som ”Yellowstone” – och dess olika spinoffs – har mer kvinnligt kodade verk gjort succé. Som de bästsäljande böckerna ”Yesteryear” – om en ”trad wife”-influerare som skickas tillbaka till 1800-talet, eller kioskromanen ”Lost and lassoed” om en romans mellan en ensamstående cowboypappa och hans systers bästa vän. Nya ”Lilla huset på prärien” är betydligt mer familjebetonad än macho.
Caroline Hainer poängterar hur viktigt det estetiska är i ”Lilla huset på prärien”. Det ser ultramysigt ut att äta majsbröd i en insnöad stuga och klä sig i prärieklänningar:
– Både vad de har på sig, men även deras små stugor och inredningen i trä. Allt är totalt Instagram-vänligt.