Ny protes minskar risk för urhoppad höftled
Publicerad 06.15
En ny typ av implantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led med 70 procent. Det visar en ny svensk-brittisk studie på drygt 1 500 personer.
Varje år drabbas omkring 18 000 äldre personer i Sverige, främst kvinnor, av ett höftledsbrott. Orsaken är oftast att personen tappat balansen och ramlat.
Ungefär 2 000 personer av de som bryter lårbenshalsen får sin trasiga höftled utbytt mot en konstgjord, så kallad helprotes. Men för omkring åtta procent av patienterna hoppar den nya höftkulan ur led, något som är mycket smärtsamt.
”Två leder i en”
I den nya studien fick 779 patienter en ny sorts konstgjord höftled inopererad. De jämfördes med 787 patienter som fick ett implantat av standardmodell.
Resultatet? Ett år efter operationen hade 33 patienter (4,2 procent) med standardprotesen drabbats av att den hoppat ur led. Bland de som fick det nya implantatet drabbades bara tio personer (1,3 procent), en minskning med 70 procent.
En standardprotes består av en metallkula som omsluts av en ledskål i plast. Den nya modellen har i stället två kulor, en liten i metall som rör sig fritt inuti en större plastkula. Plastkulan kan i sin tur röra sig fritt i en ledskål av metall.
– Det är som två leder i en led, säger Nils Hailer, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och en av de som lett studien.
Dubbelt så dyr
De flesta patienterna i studien opererades på sjukhus i Sverige och omkring 200 i Storbritannien.
Prislappen skiljer sig mellan sjukvårdsregioner, men grovt räknat kostar en standardprotes, alla komponenter inräknade, ungefär 10 000 kronor. Den nya modellen kostar omkring 18 000.
I gruppen som fick den nya sortens protes var också risken för infektioner och andra komplikationer lägre, enligt studien.
Frågan är om fördelarna med den nya protestypen motiverar det högre priset. Det ska hälsoekonomer vid universitetet i Oxford nu försöka ta reda på.
Klart är att höftledsimplantat av den nya typen är mycket dyrare i Storbritannien än i Sverige, enligt Nils Hailer.
Framför allt fördelar
– För svensk del ser det ut som att det skulle kunna vara kostnadseffektivt, säger han.
Snittåldern på patienterna i studien är 76 år. Om åtta till tio år tänker forskarna följa upp hur de mår.
– De som är kvar i livet och har ork att infinna sig för en uppföljning till ska vi såklart försöka kalla, säger Nils Hailer.