Undersökningen, genomförd bland drygt 1 400 personer i Göteborgsregionen, visar vad människor värderar när de väljer bostad och stadsmiljö. Och absolut, byggnaders utformning och stilideal har betydelse, men undersökningen visar att andra kvaliteter väger tyngre när människor väljer var de vill bo: trygghet, grönska, fungerande offentliga miljöer och bostäder som möter vardagens behov.
Ett exempel: nästan hälften av de tillfrågade anser att klassisk arkitektur i nybyggnation är viktig. Samtidigt säger endast 28 procent att de är beredda att betala mer för den. Med andra ord, fasader fungerar som en kvalitetsförstärkare, men inte som den främsta drivkraften bakom ett bostadsval.
När undersökningen jämför olika stadskvaliteter framträder liknande mönster. Nära hälften anger att vacker arkitektur är viktig för en attraktiv stadsmiljö, medan betydligt färre prioriterar det i valet av den egna bostaden. Balkong, modernt kök och förvaring står högre på önskelistan. Samma resonemang präglar stadsmiljön: hushållen värderar trygghet, grönska och fungerande närmiljö högre än bostadens estetiska uttryck. Stadsrummet blir därmed en del av den samlade bostadsupplevelsen, samtidigt som gestaltningen har betydelse på platsnivå.
Onyanserad diskussion
Mönstret speglas också i vilka platser som rankas högst av göteborgarna själva. Slottsskogen, Botaniska trädgården, Haga och Delsjöområdet dominerar. Gemensamt för de miljöerna är inte främst arkitektonisk stil, utan andra arkitektoniska värden som grönska, trygghet, vattenkontakt, välskötsel och tydlig platskaraktär. Sammantaget ger detta en tydlig signal om att den onyanserade fasaddiskussionen som präglar dagens stadsutvecklingsdebatt inte kan fortsätta.
En annan fråga som använts som politiskt slagträ är bilfria zoner i staden. Även där visar undersökningen att göteborgarna är redo för en mer nyanserad diskussion. Människor efterfrågar inte främst bilfrihet som princip. Det de vill ha är attraktiva, fina och trevliga platser att vistas på. Många av de miljöer som uppskattas högst är lugna, gångvänliga och vattennära miljöer där trafik får mindre plats och vistelse större. Grönsakstorget har kommit att bli ett tydligt exempel på detta.
Människor saknar kvalitativa offentliga rum som möter deras behov, bortom stilideal.
Undersökningen visar också var göteborgarna upplever stadens största brister. Nästan hälften saknar fler åtkomliga platser vid vattnet. Drygt en tredjedel saknar gröna parker nära centrum och trygga kvällsöppna miljöer. Unga singlar efterfrågar centrala urbana miljöer. Barnfamiljer vill ha större bostäder och miljöer som får vardagen att gå ihop.
Göteborgs styrka ligger inte i att alla stadsdelar utvecklas på samma sätt, utan i att olika delar av staden kan erbjuda olika typer av vardagsliv genom livets olika faser. Människor saknar kvalitativa offentliga rum som möter deras behov, bortom stilideal.
Fungera i vardagen
Vad betyder det för stadens framtid? Jo, för att vi ska vara attraktiva måste stadsplaneringen prioritera bredare. Fler trygga och välskötta offentliga miljöer, bättre tillgång till vatten och parker, bostäder som svarar mot hushållens behov och stadsdelar som fungerar väl för olika livsfaser.
Det handlar ytterst inte bara om stadsbyggnad, utan om Göteborgs långsiktiga dragningskraft, i en tid när varje stad behöver förtjäna sina invånare. Internationell forskning om kompetensattraktivitet visar att människor i första hand söker sig till städer som erbjuder hög livskvalitet. Ska vi kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt Göteborg, år 2050 likväl som 2100, räcker det inte att diskutera fasader och stilideal. Det som blir avgörande är hur väl staden fungerar i människors vardag.
Låt valrörelsen bli startskottet för en mer nyanserad diskussion om arkitektur och stadsutveckling, där människors vardag får ta större plats än stilideal.
Christina Heikel, biträdande Näringspolitisk Chef, Västsvenska Handelskammaren
Jacob Sahlqvist, kontorschef, White Arkitekter Göteborg
Anna Henriksson, vd, Sverigehuset