Efter Ukrainas framgångsrika bekämpning av Shahed-drönarna har Kreml bytt strategi. Med ett brantare dyk kan skadan bli större och med jetmotorer blir de svårare att skjuta ner.
Det senaste året har de ukrainska styrkorna utvecklat försvaret mot de iransktillverkade Shahed-drönarna, som Ryssland massproducerar och avfyrar hundratals varje dag. Enligt luftförsvaret skjuter man ner eller stör ut mellan 92 och 96 procent av alla Shaheder som ryssarna avfyrar.
Utvecklingen av billiga interceptor-drönare som avfyras från marken har varit starkt bidragande till att Ukraina numera lyckas skjuta ner betydligt fler ryska drönare än vad man gjorde tidigt i kriget.
De ursprungliga Shahed-varianterna har en propeller och drivs med bensin. Jämfört med andra projektiler är hastigheten låg och de behöver flyga långt för att nå många av Ukrainas städer.
– Det är väldigt få ryska drönare som tar sig till Kiev. Däremot drabbas städer som Dnipro och Charkiv värre. Där får de kort förvarning, bara någon kilometer, och försvaret måste stå nära skyddsobjekten, vilket gör det svårt, säger Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan.
Nu varnar Sergej ”Flash” Beskrestnov, teknikexpert och rådgivare åt Ukrainas försvarsminister, för att Ryssland börjat använda uppgraderade drönare i angreppen djupt inne på ukrainskt territorium.
”Fienden använder i allt högre grad jetdrivna Shaheder, de ökar i antal”, skriver han på Facebook och konstaterar samtidigt att de tidiga modellerna fortsatt används i stor skala i frontnära områden.
De jetdrivna drönarna flyger med betydligt högre hastighet än de med propeller, ungefär tre gånger så snabbt enligt Ukraina. Dessutom flyger de på högre höjd. Båda dessa aspekter gör att de är svårare att skjuta ner.
Den ukrainske rådgivaren skriver också att man upptäckt ett skifte i hur ryssarna väljer ut sina mål. I stället för massattacker mot mängder av mål väljer de ut ett fåtal byggnader som de riktar in sig på, skriver han.
I samband med de senaste angreppen mot Kiev har även räddningspersonal från militären vittnat om skillnader i skadorna som drönarangreppen orsakar.
– De flyger ner för att träffa botten på byggnaderna, säger en räddningsarbetare till brittiska The Telegraph som konstaterar att det är på våningarna långt ner många brukar söka skydd eftersom de anses vara säkrare än våningarna högre upp.
Oftast kan Shahed-drönare inte styras under färden utan den matas med koordinater dit den ska ta sig på förhand. Men de senaste åren har det kommit nya varianter som kan kopplas upp mot satelliter.
Om Ryssland nu har en egen motsvarighet till Starlink-nätverket i bruk kan det vara så att de nya drönarna styrs för att träffa längre ner på byggnaderna, enligt Johan Huovinen. Det kan också vara så att de programmerats för att dyka nedåt i en brantare vinkel än vad de gjort tidigare, säger han.
Normalt brukar Shahed-drönarna störta mot sina mål i en flack bana, eftersom de flyger på låg höjd och med låg hastighet.
Totalt sett har antalet Shahed-drönare som Ryssland avfyrar minskat något de senaste månaderna, konstaterar Sergej ”Flash” Beskrestnov.