Ulf Kristersson tar emot i en hörsal två trappor under jorden i presidentbiblioteket i Turkiets huvudstad Ankara. I en annan byggnad, ett stenkast bort, håller samtidigt Donald Trump och landets president Recep Tayyip Erdoğan en direktsänd gemensam pressträff.
– Vad säger de? undrar statsministern.
Han är på ovanligt bra humör efter att ha ägnat stora delar av dagen åt den kommande jätteaffären mellan svenska Saab och försvarsalliansen. Nato ska köpa upp till tio Globaleye-flygplan, en affär på omkring 40 miljarder kronor. Den största affären som presenterats hittills under Natotoppmötet i Ankara.
Statsministern är stolt, säger han. Detta innebär att Sverige blir en viktigare allierad.
– Vi har verkligen vuxit i andras intresse, säger han.
Innebär affären också att vi får extra makt i Nato?
– Ja, jag skulle säga att den bidrar till vår auktoritet. Och den bidrar inte minst till att vi kommer nära andra länder bilateralt. Försvarsindustrin är ju trots allt inte som vilken business som helst.
”Alla ska vara beredda på att göra värnplikt”
Men när det gäller det svenska försvaret finns mer att göra, enligt statsministern.
Kan alla unga svenskar behöva räkna med att göra värnplikt i framtiden?
– Ja det tycker jag i grund och botten. Jag tycker alla ska vara beredda på att göra värnplikt. Nu vet ju alla att vi behöver just nu inte alla i den åldern, och vi skulle inte kunna utbilda så många på kort sikt.
Men du skulle helst se att vi kunde det?
– Ja, absolut. Jag skulle helst se att väldigt många fler svenska killar och tjejer gör värnplikten. Eller civilplikten. Men värnplikt och civilplikt, för killar och tjejer, måste alltid vara meningsfull. Vi ska aldrig ta in unga människor och låta dem spendera månader i meningslöshet. Det är viktigt. De ska alltid tycka att de har lärt sig någonting nytt och ökat sin vilja att försvara landet. Men kan vi ha mer så gärna.
Fem procent av BNP till försvaret betyder över 300 miljarder kronor om året eller nästan 30 000 kronor per svensk. Kan du ge ett enda exempel på vad staten kommer att behöva prioritera bort de närmaste åren?
– Det går inte att svara på den frågan på det sättet. Antingen säger man att det här är en hemförsäkring som handlar om liv och död. Då är den viktigare än allting annat. Och så ser ju Ukraina på det till exempel just nu, och ett antal baltiska länder ser nog mer och mer på det på det sättet. Vi vill ju helst slippa se det på det sättet och i stället säga att den svenska ekonomin och svensk tillväxt ska vara så god att vi har råd med väsentligt mycket mer försvarsutgifter utan att behöva tumma på välfärden.
I går kom återigen uppgift om att Donald Trump vill köpa Grönland. Litar du fullt ut på att Donald Trump skulle försvara Sverige om vi angrips?
– Jag litar fullt ut på att artikel fem gäller. Ja, det gör jag. Och jag står fullt ut upp bakom Danmark när det gäller allt som har med Grönland att göra. Där har ingenting förändrats.
Försvarsministern sa i går till Expressen att konfrontationen som finns gentemot Ryssland är långvarig och systematisk. Är Sverige säkrare i dag än när du tillträdde som statsminister?
– Sverige är mycket säkrare i bemärkelsen för att vi har ett mycket starkare försvar och en plan för att göra det ännu starkare. Tittar man på kartan så har Östersjön aldrig varit så säker, skyddad och övervakad som den är just nu.
– Om Ukraina till slut får en anständig fred och Ryssland lär sig att det inte går att vinna krig, då är Sverige mycket, mycket säkrare. Om slutresultatet blir att Ryssland tycker att de trots allt kommer undan med ett anfallskrig och vill göra mer, då är det en farligare plats i hela Europa.
Så sent som i lördags tog Ulf Kristersson emot Kinas utrikesminister i regeringshögkvarteret Rosenbad i Stockholm. Dagen före häktades två personer, varav en kinesisk medborgare, för grov olovlig underrättelseverksamhet.
Har Sverige blivit ett viktigare mål för kinesiskt spionage sen vi gick med i Nato?
– Det tror jag inte man entydigt kan säga. Vi har ju sedan lång tid tillbaka sagt att det är några länder, varav Kina är ett, som ägnar sig åt den sortens aktiviteter. Vi har väldigt bra koll på detta. Vi har kontraspionage av en anledning och Kina är en av orsakerna.
Har du informerats om den här senaste händelsen?
– Ja.
”Vore destruktivt att minska stödet”
Under Natotoppmötet handlar mycket, som alltid på senare år, om kriget i Ukraina. De svenska skattebetalarna har hittills bidragit med omkring 155 miljarder.
Finns det en punkt där Sverige säger att nu får andra europeiska länder, till exempel Frankrike, Italien eller Spanien, ta ett större ansvar innan vi ökar vårt stöd ytterligare?
– Den punkten har ju redan kommit när vi säger att andra länder måste öka sitt ansvar. Sen är vi ju medvetna om att vi inte kan fatta beslut åt andra länder. Därför är vi väldigt noga med alla sådana här gemensamma format, som Nato. Men det vore ju rent destruktivt om vi skulle minska stödet som vi tycker är absolut nödvändigt för att andra inte gör så mycket som de borde göra.
Vi är i Turkiet nu. Sveriges relation med president Erdogan har väl varit så där på senare år, om man uttrycker det milt. Hur är din relation med honom i dag?
– Den är transparent och ärlig. Vi är Nato-medlemmar och har respekt för varandra på det sättet. Vi tycker olika i en väldig massa frågor om demokrati och yttrandefrihet och säger det högt och tydligt. Men vi samarbetar samtidigt framgångsrikt när det gäller svenska gängkriminella som har gömt sig i bland annat Turkiet. De tas och fraktas hem och ställs inför rätta. Så jag har en ganska pragmatisk syn på detta.
De senaste veckorna har hundratals demonstranter gripits inför toppmötet och turkiska journalister har utestängts. Har du för avsikt att ta upp det på något sätt?
– Ja, vi har ju sagt det högt och tydligt flera gånger, publikt också, både jag och Maria Malmer Stenergard. Nato är precis som EU, en organisation som tål både beröm och kritik. Den tål transparens, och det finns inget skäl att hindra journalister.
Men nu gör ju Turkiet det i alla fall.
– De gör det. Vi kan inte ändra på detta själva, men vi kan säga vad vi tycker. Och det tror jag fler länder än Sverige kommer att göra.
Hemma är det ju val om drygt två månader. Om väljarna väljer bort dig, vad kommer det att stå i historieböckerna om din tid som statsminister?
– Jag spekulerar inte om sådana saker, det sysslar inte jag med. Och dessutom är valkampanjen till för att vinnas, inte att förloras. Vi arbetar för att vinna det här valet.
Politiska experter har redan slagit fast att du kommer att avgå som partiledare om ni förlorar valet. Blir det så?
– Jag spekulerar inte om sådana saker heller.