I lördags avslutades Malmö Pride med den stora paraden genom staden, i vilken fler än 23 000 deltog enligt polisens uppskattning. Det färgsprakande kärleksbudskapet är viktigt – särskilt som var femte ung person i Sverige anger att de inte vill ha en hbtq-person som granne i Forum för levande historias undersökning, något som uppmärksammades av företrädare för RFSL Malmö och Malmö Pride på Aktuella frågor (1/7).
Mer kvar att göra för rätten och tryggheten att älska den man vill. Ändå såg Vänsterpartiet i Malmö till att debatten handlade om något annat.
Från partiets del av tåget hördes slagordet ”Hela Malmö hatar polisen”. Felaktigt – förstås – och totalt omdömeslöst.
Kritiken lät inte vänta på sig.
”Det är faktiskt helt skandalöst … Pride står för raka motsatsen till hat – och poliser finns där för att garantera friheten och tryggheten för alla som deltar”, skrev den moderata justitieministern Gunnar Strömmer på sociala medier.
”Alla som går i Pride är där för att stå upp för allas rätt att älska den man vill. Poliser går också i tåget, på sin fritid och på arbetstid”, sade Sophia Willander, första vice ordförande för Polisförbundet, till Svenska Dagbladet.
Martin Melin, rättspolitisk talesperson för Liberalerna och ex-polis, har begärt en extrainsatt debatt i riksdagen för att få ”höra formellt vad V tycker om svensk polis”.
För från centralt håll har det varit tyst – frånsett en kommentar om att det ska hållas interna diskussioner som ska ”se till att det inte upprepas”, från Jonas Lindberg, regionråd i Stockholm och ledamot i Vänsterpartiets verkställande utskott.
Tove Karnerud, ordförande för Vänsterpartiet Malmö, skrev i ett mejl till SVT att ramsan inte är något officiellt slagord som partiet står bakom. Men det var först efter att hon för Sydsvenskan slätat över händelsen med att ramsan inte ska tolkas bokstavligt utan som en protest mot homofobi och rasism inom Polismyndigheten.
En sådan kritik, befogad eller ej, står det Vänsterpartiet Malmö fritt att uttrycka. Så varför komplicera saken med svepande hatbudskap, i så fall?
Partiledare Nooshi Dadgostar, som än så länge inte har velat ställa upp på intervju, har uppenbarligen väldiga problem med att hantera de kretsar i och runt V som vill dra partiet längre ut på ytterkanten. De uteslutningar som skett till följd av avslöjanden om terrorsympatier och antisemitism hos kandidater på Vänsterns vallistor har väckt missnöje i dessa kretsar.
Att Malmövänstern sår misstro mot polisen är ytterligare ett exempel på det bristande omdöme, milt sagt, som visat sig vara så utbrett bland företrädarna. Väljarna är nog desto förståndigare.