Det senaste fem åren har 3 350 personer i Skåne polisanmälts för att de medvetet har missbrukat reglerna för vab, föräldrapenning eller barnbidrag.
Det visar statistik som Försäkringskassan har tagit fram för Sydsvenskans räkning. Förklaringen till att stödformer kopplade till barn dominerar handlar om hur lätt det är att hitta starka belägg för att fusket har varit medvetet. Det förklarar Charlotte Hoff, enhetschef på avdelningen som hanterar bidragsbrott.
– Det kan vara att man har tagit ut tillfällig föräldrapenning och vi kontrollerar. Om barnet har varit på förskolan och vi kan se att föräldern har arbetat, då har vi ju väldigt mycket bevisning. Det är väldigt tydligt att det saknas rätt till tillfällig föräldrapenning. Man har då varken avstått från att arbeta eller tagit hand om barnet.
Även när det handlar om barnbidrag, som lett till 946 polisanmälningar, är brottet som Försäkringskassan misstänker något som är lätt att konstatera.
– Det absolut vanligaste brottsmoduset är att man befinner sig utomlands. Och att man gör det i en omfattning som innebär att man inte omfattas av svensk socialförsäkring.
Charlotte Hoff rekommenderar alla som ska bo utomlands en period att kolla upp reglerna.
– En bra tumregel är att kolla upp vad som gäller om man planerar att vara utomlands i sex månader eller mer. Då kan det vara så att man inte omfattas av svensk socialförsäkring.
Försäkringskassan tittar inte på omfattning eller summor när man avgör om en person ska polisanmälas för misstänkt bidragsbrott. Allt handlar om hur mycket medvetenhet det ligger bakom de felaktiga utbetalningarna.
– Säg att man är sjukskriven, men vi ser att man har arbetat. Att det kommer in kontrolluppgift från Skatteverket. Det är också ett ganska tydligt exempel på att det kan finnas en medvetenhet bakom. Och ju längre tid det pågår desto mer talar för att det är en medvetenhet.
Under de fem åren har Försäkringskassan konstaterat att 645 miljoner kronor på felaktiga grunder har betalats ut till personer i Skåne. Utöver det har drygt en miljard kronor i felaktiga utbetalningar stoppats innan pengarna betalats ut. Det förhindrade beloppet har ökat varje år fram till 2024.
När det gäller felaktiga utbetalningar toppas listan av assistensersättning och sjukpenning. Charlotte Hoffs förklaring – det är stödformer som omfattar mycket stora belopp.
– Assistansersättningen är ganska extrem i en jämförelse. Den omfattar ungefär 30 miljarder om året fördelat på styvt 14 000 brukare. Redan om vi beslutar om minskningar av assistansen blir det väldigt stora belopp.
– Sjukförsäkringen är en av de största ersättningarna som vi har. Där är det vanligheten i ersättningen som gör att det blir stora belopp.
De senaste årens starka politiska fokus på att stoppa felaktiga utbetalningar och kriminell ekonomi har lett till en kraftig expansion av Försäkringskassans kontroll- och återbetalningsapparat. Under 2025 utökades personalstyrkan kraftigt, vilket ledde till att det i början av 2026 jobbade drygt 300 återbetalningshandläggare på Försäkringskassan.
Men de hårdare tagen mot bidragsfusk har inte undgått kritik.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) publicerade i november 2025 en granskning av kvaliteten i Försäkringskassans återkravshantering för sjukpenning och föräldrapenning. Granskningen visade att 59 procent av de undersökta återkravsärendena innehöll någon form av rättslig brist, till exempel att det saknades tillräckligt underlag eller motivering till varför den enskilde var återbetalningsskyldig.
Rättssäkerhetsproblemen var ännu större inom sjukpenning, där 74 procent av ärendena hade minst en rättslig brist.