Att Nato går över till Global Eye i Europa innebär en kännbar förlust för USA, som hittills har svarat för det mesta av de militära övervakningssystemen i vår del av världen. Det anser Johan Huovinen, överstelöjtnant och militärexpert vid Försvarshögskolan i Stockholm.
”Det blir en liten näsbränna för amerikanerna”, säger han.
TT
Text
Det nuvarande luftburna radar- och stridsledningssystemet, Awacs (Airborne Warning and Control System), har använts sedan slutet av 1970-talet i specialbyggda Boeing-flygplan.
Det blev bekant för en större allmänhet under Kuwaitkriget då planen kryssade fram och tillbaka över Irak och övervakade luftrummet – men nu är det moget för en modernare ersättare.
”Det är ett gammalt system. De nyare systemen ser mer och bättre”, säger Huovinen.
De som bedömts kunna ersätta det gamla Awacs är antingen Global Eye eller dess amerikanska konkurrent Wedgetail. Frågan är vilket system som är bäst. Enligt expertisen är Wedgetail kraftfullare. Flygplanet som används, en modifierad Boeing, rymmer en större besättning med fler operatörer vilket bedöms vara en fördel i skarpt läge. Med Wedgetail får man med andra ord högre stridsledningsförmåga.
Global Eye, som kommer att placeras i Bombardier-flygplan, sägs å andra sidan vara ”effektivare” och ha längre räckvidd, samt vara mer flexibelt när det gäller olika mål som ska upptäckas.
”Global Eye används operativt av fler länder. De olika länderna har säkert redan gjort en bedömning av vilket system som är kvalitativt bäst. Och kostnaden är så klart en viktig faktor”, säger Huovinen.
En annan faktor som spelar in är hur kompatibelt systemet är med ländernas flygstyrkor eftersom radarsystemet ska kombineras med stridsflyg som ska dirigeras mot olika mål.
”Kompatibiliteten med flyg är viktig. Just nu finns det i princip bara två riktigt moderna stridsflygplan därute - amerikanernas F-35 och vår egen Gripen. Britterna har inget, och inte heller Frankrike eller Tyskland. Detta spelar roll när man väljer system”, säger han.
Troligen är det så att nya satellitsystem på lite sikt kommer att delvis ersätta luftburen radar. USA lägger ner mycket energi på detta.
”Men ännu är vi inte riktigt där. Det krävs exempelvis en viss täthet av satelliter”, säger Huovinen.
Innehåll från Nordea Private BankingAnnons
Hon guidar bankens mest förmögna kunder: ”Vi är bra på att tänka utanför boxen”
Sedan i höstas ansvarar Josefine Isaksson för Nordeas Family Office. För att bli kund behövs minst ett par hundra miljoner kronor i placerbart kapital och målsättningen är högt ställd. De närmaste fem åren siktar hon och hennes team på att dubbla affären.
– Vi är duktiga på att tänka utanför boxen, säger hon.
Josefine Isaksson visar oss tillrätta i Nordeas luftiga lokaler i centrala Stockholm. De stora fönstren släpper in det starka solljuset och utanför grönskar Kungsträdgården för fullt.
Hon har kanske den tuffaste (och mest svåruttalade) titeln man kan tänka sig: Head of Ultra High Net Worth, ett internationellt begrepp för det som erbjuds inom Nordea Family Office.
– Jo, visst höjer folk lite på ögonbrynen när jag berättar vad mitt jobb innebär. Förmögenhet, speciellt den här typen av förmögenhet, är spännande. Men i grunden handlar det om klassisk ”banking”. Vi hjälper kunderna med deras kapitalförvaltning, vardagsärenden, förbereder kunden för olika händelser i livet och mycket annat, med ambitionen att överträffa kundernas förväntningar i allt vi gör.
Det här är skillnaden: Josefine Isakssons kunder har minst ett par hundra miljoner kronor i placerbart kapital, vilket är den nedre gränsen för att få tillgång till Nordeas Family Office.
Vad är folk i allmänhet nyfikna på?
– Vilka behov kunderna har, hur de lever och vad vi som bank gör för dem. Sedan är man nyfiken på vilka de är, men det kan jag såklart inte avslöja. Banksekretessen är extremt viktigt och något vi håller hårt på.
Rollen som chef för Ultra High Net Worth är relativt ny för henne, hon tillträdde för ett och halvt år sedan. Men Nordea kom in i hennes liv tidigt. Hon började arbeta på Nordeas bankkontor vid Odenplan i Stockholm medan hon pluggade till ekonom.
Sedan dess har hon varit Nordea trogen. Efter att ha jobbat på handlargolvet i fem år blev det naturligt att gå över till storkundsenheten, som numera heter Midcorp Stockholm, där kunderna är bolag som omsätter från 1 till 7,5 miljarder kronor. Så småningom blev hon chef – och därifrån var steget inte långt till den nuvarande tjänsten, som chef över rådgivarna för de mest förmögna kunderna.
– Mitt jobb handlar väldigt mycket om att vara en möjliggörare för Family Office-teamet. En dag kan variera väldigt mycket. Det kan vara en komplex kreditförförfrågan som behöver handläggas med hög prioritet, hjälpa en ägare i samband med en börsintroduktion eller diskutera ett arvskifte. Det handlar om att vara med i kundens alla skeenden i livet.
Många av kunderna har byggt upp sin förmögenhet under många år, men det händer också att en kund får en stor summa pengar på ett bräde, exempelvis genom en exit eller ett större arv.
Vad gör det med en människa att plötsligt bli så förmögen?
– Det är väldigt individuellt. Jag tror inte att speciellt många har som konkret mål att bli förmögna. Oftast har man byggt upp en framgångsrik verksamhet och då blir pengarna ett bevis på att man gjort något bra, att man lyckats. Jag tror egentligen att den stora framgången är den resa man gjort med sitt bolag, att man har gått från fem miljoner till fem miljarder i omsättning. Det stora intresset är inte att förvalta pengarna. Det är där vi kommer in i bilden.
Hur nära kommer man sina klienter?
– Mycket nära. Ofta i alla fall. De vill ju att förmögenheten ska finnas kvar i generationer, så det blir ofta väldigt personligt. Speciellt när vi pratar arvsfrågor och testamenten. Vi vill alltid ha en personlig relation, men ibland har ju familjen ett eget family office, som agerar mellanhand.
Händer det att du blir avundsjuk på deras förmögenhet?
– Nej, jag har aldrig drivits av pengar på det sättet. Jag motiveras av att få personer runt omkring mig att må bra, att lära mig nya saker och att göra saker lite bättre varje dag.
Inställningen behövs nog i och med de ambitiösa målsättningarna för Family Office: de närmaste fem åren ska affären dubblas. Både genom att få befintliga kunders kapital att växa och att få in nya kunder.
Vad kan Nordea erbjuda som andra banker inte kan?
– Till syvende och sist handlar det om människorna som gör skillnaden för våra kunder. Vi har ett väldigt erfaret team som har ställts inför många olika frågeställningar genom åren och är duktiga på att tänka utanför boxen. Dessutom skulle jag säga att vi är väldigt bra på att bygga nätverk och koppla ihop vårt enorma utbud av finansiella lösningar som vi har tillgång till genom Nordeas storlek inom kundteamen.