← Alla nyheter

Dagens Industri · 11 tim sedan Ekonomi

EU måste hålla fast vid sitt viktigaste klimatpolitiska verktyg

EU:s system för utsläppshandel, ETS, är ett av världens mest effektiva marknadsbaserade klimatpolitiska verktyg. Det har skapat en förutsägbar ram för prissättning av utsläpp, styrt investeringsbeslut i näringslivet och stärkt Europas trovärdighet som en stabil och långsiktig regulatorisk miljö. Inför förhandlingen om ett reviderat ETS är det avgörande att hålla fast vid kursen, anser Carsten Egeriis, Danske Bank, och Johnny Sjöström, SSAB.

En lyckad klimatomställning kräver tydliga spelregler, teknikutveckling och tillgång till kapital. EU har kommit långt i att bygga ett ramverk som stöder detta. Kärnan i detta ramverk är ETS, ett system som både drivit utsläppsminskningar och gett företag incitament att investera i ny teknik.

Inför EU-kommissionen förslag som väntas inom kort har många röster höjts om behovet att försvaga systemet, mot bakgrund av oro för energipriser och konkurrenskraft. Det vore ett misstag. Att öppna upp för ad hocjusteringar, kortsiktiga politiska ingrepp eller att rucka på redan överenskomna tidslinjer riskerar att underminera det som gjort ETS framgångsrikt: förutsägbarhet och trovärdighet.

För företag som redan har fattat investeringsbeslut i omställning innebär ökad osäkerhet en konkret risk. Europa behöver i stället visa att spelregler ligger fast. Stabilitet i koldioxidprissättningen är en konkurrensfördel, inte ett hinder, som möjliggör långsiktiga investeringar i fossilfri produktion.

Genom att påskynda investeringar i förnybar energi, elektrifiering och energieffektivisering bidrar systemet till att minska riskerna i ekonomin och till att reducera exponeringen mot volatila priser på fossila bränslen. Osäkerhet och prisvolatilitet kopplat till fossila bränslen har blivit extra tydliga av aktuella geopolitiska händelser, inklusive kriget i Iran och spänningarna kring Hormuzsundet.

”Banker och investerare spelar en central roll i att styra kapital mot långsiktig omställning.”

Detta är särskilt tydligt i den tunga industrin. Företag i Norden investerar i stor skala i fossilfri teknik, baserat på antagandet att ETS kommer att bestå och utvecklas med en tydlig och långsiktig riktning. När industrin ställer om handlar det om investeringar på tiotals miljarder kronor. Beslut som kräver stabila ramvillkor.

Banker och investerare spelar en central roll i att styra kapital mot långsiktig omställning. Vi ser på nära håll hur politisk tydlighet påverkar investeringsbeslut och vi förstår de risker som uppstår när signalerna förändras oväntat. Företag har lagt sina strategier utifrån de regler som kommunicerats av EU:s beslutsfattare. Att ändra reglerna mitt i omställningen riskerar att underminera inte bara den finansiella förutsägbarheten utan också Europas trovärdighet som regulatorisk förebild.

I stället för att försvaga ETS bör beslutsfattare fokusera på kompletterande åtgärder, exempelvis att förenkla tillståndsprocesser, stödja kritisk infrastruktur och stärka samordningen över gränserna. Åtgärderna bör understödjas av en förbättrad inre marknad och utveckling av en effektiv kapitalmarknad.

Samtidigt måste ETS fungera tillsammans med andra viktiga förutsättningar. Tillgång till konkurrenskraftig fossilfri el, utbyggd infrastruktur och effektiva tillståndsprocesser är avgörande för att systemet ska kunna leverera. ETS kan inte ensam bära hela omställningen, men är en nödvändig ryggrad i politiken.

”Det är också avgörande att hålla fast vid genomförandet av redan beslutade reformer.”

I förhandlingen bör nu Europaparlamentet och rådet därför fokusera på att stärka, inte försvaga, systemets grundläggande principer. Ett regelbaserat och robust system för marknadsstabilitet är centralt för att upprätthålla en fungerande koldioxidmarknad och undvika onödig volatilitet.

Det är också avgörande att hålla fast vid genomförandet av redan beslutade reformer för att inte försvaga incitamenten för både producenter och konsumenter.

Vidare bör fokus ligga på utsläppsminskningar inom EU. Att öppna för omfattande användning av internationella krediter riskerar att urholka prissignalen och minska incitamenten för investeringar i europeisk industri.

Samtidigt kan ETS intäkter användas mer strategiskt för att stödja omställningen. En större andel av dessa medel bör riktas mot investeringar i fossilfri industri, vilket skulle stärka både klimatnytta och konkurrenskraft.

De företag som gått före och investerat i klimatomställningen har gjort det i tillit till EU:s regelverk. Om politiken ändras i efterhand riskerar just dessa aktörer att drabbas hårdast. Det underminerar inte bara incitamenten för fortsatt innovation, utan också Europas attraktionskraft som investeringsdestination.

Europa står inför ett avgörande vägval. Antingen bekräftas långsiktigheten i klimatpolitiken eller så skapas osäkerhet som bromsar investeringar när de behövs som mest.

ETS har visat att det går att kombinera klimatambition med ekonomisk styrning. I mitten på juli väntas EU-kommissionens förslag på förändring. Nu krävs att Sverige i rådet och svenska ledamöter i Europaparlamentet försvarar, utvecklar och kompletterar systemet, istället för att låta det urvattnas.

EU måste hålla fast vid kursen.

Carsten Egeriis, vd och koncernchef, Danske Bank

Johnny Sjöström, vd och koncernchef, SSAB

Läs hela artikeln hos Dagens Industri →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.