Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet samlar egen majoritet i riksdagen enligt SCB:s stora partisympatiundersökning. Att de skulle bilda en gemensam regering utan Centerpartiet vore naturligt om siffrorna står sig över valdagen.
Vad skulle en sådan regering göra och innebära för skattebetalarna? Något gemensamt program finns inte. De tre rödgröna partierna har inte heller under mandatperioden presenterat någon gemensam ekonomisk politik. Men ser man till de tre partiernas budgetförslag under den gångna mandatperioden väntar skattehöjningar på upp emot 145 miljarder kronor.
Partiernas skuggbudgetar ger inte en heltäckande bild. Men de ger en god fingervisning om hur den alternativa ekonomiska politiken skulle se ut.
Miljöpartiet största skattehöjarna
Socialdemokraternas skuggbudgetar är minst detaljerade, och därmed svårast att beräkna kostnaderna av. Dessutom innehåller Socialdemokraternas skuggbudgetar återkommande stora hål, när stora kostnadsökningar såsom höjda barnbidrag och slopat karensavdrag beräknats kosta noll kronor.
Miljöpartiet har i sin tur placerat sig längst ut på skalan som de största skattehöjarna under mandatperioden. De har också störst ambitioner om högre utgifter för offentlig sektor.
Självfallet behöver alla utgifter partierna föreslår finansieras, antingen genom ökade skatter, omdisponering av befintliga resurser eller genom lån. Men låt oss begränsa oss till de skattehöjningar som de tre partierna faktiskt föreslår.
Vi har granskat samtliga skuggbudgetar och tittat på siffersatta förslag om skattehöjningar. Alla överlappande skattehöjningar mellan partierna har räknats av, så att en skattehöjning bara räknas en gång. Summerar man alla tre partiernas önskelistor så landar det på skattehöjningar om 145 miljarder kronor.
Vi har granskat samtliga skuggbudgetar och tittat på siffersatta förslag om skattehöjningar.
Den största posten är Miljöpartiets föreslagna förmögenhetsskatt, som enligt deras beräkning ska ge upp till 50 miljarder kronor i intäkter om året. Det är dock osannolikt att en förmögenhetsskatt skulle dra in ens en tiondel av det. Incitamentet att ta sig runt skatten genom att lämna landet blir stort. Och historiskt har förmögenhetsskatter aldrig kommit i närheten av sådana nivåer.
Den näst största föreslagna skattehöjningen är på arbete, där Vänsterpartiet går längst och föreslår skattehöjningar på upp till 37 miljarder kronor genom att trappa av jobbskatteavdraget på inkomster över 50 000 kronor i månaden och sedan lägga en värnskatt ovanpå det. I retoriken låter det att de med höga inkomster borde bidra mer. Men redan idag betalar den som tjänar 60 000 kronor i månaden nästan tre gånger mer i skatt jämfört med den som tjänar 30 000 kronor i månaden.
På bordet finns också förslag om avskaffat RUT, sänkt ROT, återinförd flygskatt, höjd skatt på småföretag, antibiotikaskatt, höjd koldioxidskatt, höjd skatt på avfallsförbränning, fastighetsskatt, återinförd arvs- och gåvoskatt samt Socialdemokraternas luddiga förslag om vad de kallar beredskapsskatt på sparande och/eller lön.
Direkt farlig cocktail
De tre rödgröna partierna är faktiskt överens om skattehöjningar på en handfull områden. Dels föreslår alla tre höjd skatt på sparande, främst genom skattehöjningar på bland annat ISK. Det handlar om en skattehöjning på mellan 3,5 miljarder och 12,8 miljarder från de olika partierna.
Alla tre är också överens om en ny bankskatt, en skatt på bankernas räntenetto. Det är en utformning som kommer att träffa inte minst bolån. Den skattehöjningen uppgår till 12,6 miljarder.
Alla de tre rödgröna partierna är också överens om höjd skatt på arbete, på mellan 4,7 miljarder och 37 miljarder kronor.
Exakt var det landar blir naturligtvis en fråga för förhandlingar mellan de tre partierna. Men eftersom det finns en stark vilja till ökade utgifter hos alla tre och inga öppet gemensamma förslag finns på bordet, tvingas väljarna utgå ifrån de högsta tänkbara skattehöjningarna.
Att kraftigt höja skatterna i ett av världens högst beskattade länder, dessutom på arbete, vore skadligt för svensk ekonomi. Att MP, V och S dessutom föreslår en rad bidragshöjningar som riskerar att hålla människor borta från arbete blir enligt min mening en direkt farlig cocktail. Det är hög tid att väljarna kräver besked av de rödgröna om vad som egentligen väntar för den ekonomiska politiken vid en eventuell valseger.
Erik Bengtzboe, chefekonom Skattebetalarna