Skapa ett konto för att ta del av artikeln
Artikeln är en del av vår exklusiva nyhetstjänst Marknadsnytt. Du får enkelt tillgång genom att skapa ett kostnadsfritt konto.
Hoppa till innehållet
Artikeln är en del av vår exklusiva nyhetstjänst Marknadsnytt. Du får enkelt tillgång genom att skapa ett kostnadsfritt konto.
Att privatpersoner investerar i infrastruktur är långt ifrån nytt. Redan under den industriella revolutionen var det vanligt att förmögna familjer och andra gick in med pengar i olika utvecklingsprojekt.
Men som tillgångsslag utvecklades infrastruktur fullt ut först på 1990-talet, då allt fler tjänster och bolag inom sektorer som energi och kommunikation gick från att vara ägda av staten till att ägas privat.
– Att investera i privatägd infrastruktur var tidigare enbart möjligt för investerare med stort kapital och långsiktig placeringshorisont. Det krävs ju ofta stora summor för att investera i exempelvis ett vindkraftverk, som ju även har en lång livslängd, säger Nordeas Therese Liljeblad, specialist på alternativa investeringar.
På senare år har marknaden sakteligen börjat öppna upp för fler att placera i denna typ att tillgångar och nya onoterade investeringsmöjligheter har dykt upp, bland annat i fonder. Att investera i infrastruktur kräver dock fortfarande att du har en lång investeringshorisont, särskilt då likviditeten kan vara mycket begränsad.
Men låt oss börja från grunden: infrastruktur är helt enkelt nödvändiga samhällstjänster som behövs för att ett samhälle ska fungera. Det kan vara exempelvis energiförsörjning, teletorn, hamnar och vårdinrättningar.
– Det är alltså ett brett spektrum – med den gemensamma nämnaren att det handlar om fysiska tillgångar som är viktiga för ett fungerande samhälle. Infrastruktur karakteriseras därmed av stabil efterfrågan där en stor del av intäkterna regleras av avtal, säger Therese Liljeblad.
De olika tillgångarna drivs ofta av megatrender. Ett exempel är utfasningen av fossila bränslen där infrastrukturen spelar en mycket viktig roll för att kunna nå ambitiösa samhällsmål som nettonollutsläpp. En annan megatrend är digitaliseringen där datatrafiken ökar kraftigt, vilket kräver fler investeringar i datalagring, databehandling och dataöverföring för att hantera en ständigt ökande dataanvändning. Andra megatrender kan vara urbanisering liksom en växande och åldrande befolkning.
– När det kommer till vårt område, investeringar, kan infrastruktur vara tacksamt att ha i sin portfölj. Placeringarna har oftast en låg samvariation med övriga tillgångsslag, särskilt vid längre tidshorisonter, säger Therese Liljeblad.
Tillgångsslaget karakteriseras av att det har stabila och förutsägbara kassaflöden. Då dessa tillgångar många gånger har en monopolistisk ställning med tjänster som är nödvändiga för ett samhälle, så är efterfrågan stabil även under svagare ekonomiska tider.
Även kassaflödena är förutsägbara då de är reglerade av långa kontrakt, vilket kan tillföra portföljen ett inflationsskydd. Förutom det naturliga inflationsskyddet som kommer från att investera i fysiska tillgångar, har infrastrukturinvesteringar ofta också ett avtalsmässigt inflationsskydd på intäkter.
Det finns också en hållbarhetsaspekt. I det stora omställningsarbete från fossil till förnybar energi som pågår i många länder spelar infrastrukturen en viktig roll.
Men det finns också saker att tänka på innan man investerar i sådana här tillgångar, påpekar Therese Liljeblad.
– Då de är onoterade är de ofta illikvida – det vill säga svåra att snabbt sälja eller köpa. Det krävs också långa investeringsperioder, och de är kapitalintensiva. Dessutom kan olika infrastrukturtillgångar ha olika risk. Det är en stor skillnad mellan att investera i ett nystartat infrastrukturprojekt och att gå in i en redan välfungerande vindkraftspark som producerar energi, säger hon.
– Ser vi till privat infrastruktur så är en möjlighet att man gör en direktinvestering i ett projekt. Men då krävs höga investeringsbelopp med lång placeringshorisont och man kan även behöva specialistkunskaper. Med detta följer att det även kan vara svårare att uppnå en väldiversifierad portfölj.
Ett smidigare alternativ är att investera i fonder, som i sin tur investerar i onoterade infrastrukturtillgångar. På så sätt kan man dra nytta av förvaltarnas kunskaper och dessutom få möjlighet att bygga en mer diversifierad andel av infrastruktur i sin portfölj.
– Nordea kan erbjuda ett par olika alternativ för fondinvesteringar, så diskutera frågan med din rådgivare i Nordea Private Banking om du är intresserad av infrastruktur, säger Therese Liljeblad.