Frida brännskadades i rysk attack: ”Fruktansvärt otäckt”
Den svenska volontären Frida Stoltz skadades i samband med en rysk attack på lördagen. Hon satt i en bil när en drönare slog ner några meter bakom henne.
– Det var fruktansvärt otäckt, säger Frida Stoltz, medgrundare till organisationen Skicka vidare till Ukraina.
Det var 37-åriga Frida Stoltz från Nordanstig som skadades i den ryska drönarattacken i Poltavaregionen i Ukraina i lördags. När DN når henne på måndagsmorgonen ska hon och den ideella organisationen Skicka vidare till Ukraina precis gå på ett plan hem till Sverige.
– Det ska bli fantastiskt skönt att träffa mina nära och kära och få krama om dem, säger Frida, som är medgrundare till organisationen.
– Det har tagit lång tid att ta sig ut ur landet.
Organisationen har kört hjälpsändningar till Ukraina sedan en vecka efter att den fullskaliga invasionen inleddes. Resan i juli var gruppens 31:a konvoj. De har levererat bland annat sjukvårdsmateriel och andra förnödenheter, och hjälpt flyktingar till Sverige, berättar Frida.
På lördagen kom kriget närmare än tidigare. Ryssland attackerade med ballistiska robotar och drönare mot flera regioner i Ukraina, bland annat Poltavaregionen. Men det visste inte gruppen om när de vid 19-tiden på kvällen stannade där för att tanka. De hade klarat av sina överlämningar och var på väg västerut mot Kiev för att senare ta tåget över till Polen.
– Vi hade varit väldigt försiktiga och medvetet undvikit att tanka på mackar längre österut, eftersom vi både vet och har sett hur farligt det har kommit att bli. Flera av mackarna vi har passerat, bland annat mellan Dnipro och Pavlohrad, har varit totalt utbrunna efter riktade attacker.
Ett oväder hade samtidigt brutit ut. Det åskade, regnade och var mörkt. Sikten var dålig när de väntade på att få bilen tankad, berättar Frida.
– Vi satt kvar i bilen och en anställd vid macken gick mellan bilarna och hjälpte bilarna framför med tankningen. Plötsligt ser jag hur mannen springer fort framför vår bil bort mot lastbilarna längre bort.
– Jag hann bara tänka att någon kanske hade stulit något eller att något hade hänt. Sedan går det två sekunder och så exploderade världen.
Frida var en av sex personer som skadades av den drönare som träffade bensinstationen. Hon minns att fönsterrutan började bukta in.
– Sedan exploderar den inåt och jag får en smäll mot min högra arm och känner hur det börjar göra ont. Strax därefter uppfattar jag hur det är två stycken eldklot som vimlar omkring inne framför mig i ansiktshöjd och sedan ner mot benen.
Frida fick skrapsår och brännskador på armen och knät. Huvudet känns två dagar efteråt mosigt av tryckvågen, berättar hon.
Drönaren slog ner bara några meter bakom gruppens bil, något de insåg efteråt. Bilens tak skyddade delvis.
Frida beskriver en apokalyptisk scen med eld och rök när hon så snabbt hon kunde gick ut ur bilen. Innan gruppen återförenades gick hon fram till en man som satt ihopkrupen några meter bort, bakom bensinstationen.
– Han satt nedhukad, höll en hand på bröstet och en på ryggen som var täckt i blod. Han hade fått splitterskador.
Frida berättar att hon skrek till sin kollega att ta av sig tröjan för att lägga tryckförband.
Vanligtvis hörs flyglarm innan en attack sker. Den här kvällen hördes inget.
– Det ösregnade, blixtrade och var kolmörkt. Vi uppfattade heller inte att det gick något flyglarm. Drönaren hade antingen smitit igenom eller så hann man inte varna.
På måndagen har chocken lagt sig lite.
– Med tanke på vad vi utsattes för så är skadorna lindriga. Vi alla hade änglavakt, säger Frida.
Trots riskerna är det ingen i gruppen som vill sluta med arbetet.
– Tvärtom känns det oacceptabelt att man inte ens ska kunna svänga in på en mack och tanka för att ta sig hem. Vi kommer så klart att fortsätta stötta Ukraina, även om vi kanske måste anpassa vårt sätt att göra det, säger Frida.
– Vi har absolut vetat vad vi gett oss in på när vi reser till ett land som är i krig och att något sådant här i värsta fall skulle kunna hända. Men samtidigt befinner vi oss på en bensinstation bland barnfamiljer och andra resenärer. Vi är inte ett militärt mål eller längst fram vid fronten.