ANALYS
RITVA RÖNNBERG
Då har Nato en riktig kris att lösa
・Uppdaterad:
Alliansen har fyllt 77 år och det är kav lugnt.
Det är visserligen en kollektiv stress att täppa till samtliga militära hål där Ryssland kan slinka igenom samtidigt som USA skalar ner sitt försvar av Europa.
Men låt oss titta bakåt i tiden på de verkliga kriserna i Natos historia.
Vi börjar med invasionen av Cypern 1974. Efter en komplex situation för Cypern, där Grekland och Turkiet med ett FN-mandat skulle agera skyddsmakter, genomfördes i juli 1974 en statskupp på ön av grekcypriotiska tidigare gerillakrigare. Den cypriotiske presidenten Makarios begav sig till FN och bad om hjälp. Knappt framme i New York fick han höra att Turkiet genomfört en invasion. Till en början för att stötta det självständiga Cypern, hävdade då den turkiske premiärministern Bülent Ecevit.
Natolandet Grekland drog sina militära styrkor ur Nato i augusti samma år. Nato var i kris. Natoländerna Turkiet och Grekland uppträdde som fiender och det skulle ta sju år för Grekland att återintegrera sin militär i Nato 1981. Cypern har förblivit delat.
Allt är inte rosenrött
Frankrike lämnade Natos militära strukturer efter ett beslut av president Charles de Gaulle 1966. Frankrike återintegrerade sina militära styrkor i Nato 2009, undantaget franska kärnvapnen.
Nu består alliansen av 32 medlemmar. Allt är inte rosenrött, långt ifrån. USA:s biträdande försvarsminister Elbridge Colby har nyligen uppfunnit begreppet Nato 3.0.
I februari höll Colby ett tal där han kallade den ursprungliga alliansen Nato 1.0. Tiden från 1949 och genom det kalla kriget då Nato fungerade som avskräckning mot Sovjetunionen.
Colby döpte tiden därefter till Nato 2.0, en period då Nato frångick sin grunduppgift och i stället började hantera internationella kriser. Fel enligt Colby.
Nato 3.0
Det amerikanska uttrycket Nato 3.0 har inte slagit igenom i Europa, däremot här i Turkiet. När jag frågade en svensk regeringsföreträdare om Nato 3.0 var svaret luddigt.
Ingen svensk minister använder uttrycket spontant.
Visst kan det storma på toppmötet den 7 och 8 juli. 32 världsledare tävlar om att bli citerade. Vissa gillar att formulera verbala smockor.
Men mötet handlar om upprustning, Ukraina och hur mycket alla ska betala. I slutkommunikén kommer alla Natos medlemmar att åter trycka på att artikel 5 gäller. Alltså att ett angrepp på en medlem kan ses som ett angrepp på alla.
Ryssland kan försöka angripa oss på insidan om Nato-staketet.
Om det händer har Nato en riktig kris att lösa.