Natos generalsekreterare Mark Rutte håller en presskonferens inför Nato-toppmötet i Ankara, Turkiet.
Foto: Christine Olsson / TT
”Nato befinner sig i sin största och djupaste kris”
Statsvetaren om toppmötet: Blir ingen stor framgång • Trump i centrum
・Uppdaterad:
Stödet till Ukraina, Trumps USA och Natos framtid.
När alliansens ledare samlas i Ankara sker det mot bakgrund av en växande osäkerhet kring den transatlantiska sammanhållningen.
– Nato befinner sig i sin största och djupaste kris sedan organisationens tillblivelse, säger statsvetaren Ulf Bjereld.
Under tisdagen och onsdagen samlas stats- och regeringscheferna från Natos 32 medlemsländer i Ankara. På dagordningen står bland annat stödet till Ukraina, Europas försvarsförmåga och relationen till USA under Donald Trumps ledarskap.
Men enligt statsvetaren Ulf Bjereld kan vi inte vänta oss några avgörande beslut i enskilda sakfrågor.
– Här gäller det i stället för Natostaterna att hantera den kris man befinner sig i på ett sätt som skapar viss arbetsro inför framtiden, säger han.
Största krisen någonsin
Han förklarar att mötet blir ett mått på organisationens splittring, inte minst genom hur USA kommer att förhålla sig.
– Nato befinner sig i sin största och djupaste kris sedan organisationens tillblivelse. Det är den kontext som inramar hela mötet, säger han.
Enligt Bjereld handlar krisen framför allt om osäkerheten kring USA:s roll i alliansen. USA har minskat sin militära närvaro i Europa och Donald Trumps återkommande uttalanden om Nato har väckt frågor om de amerikanska säkerhetsgarantierna.
– I praktiken finns det i dag ingen självklarhet i att USA skulle komma till en europeisk Natostats hjälp i en konflikt med Ryssland. Det urholkar trovärdigheten i Nato som försvarsallians, säger han.
Trump i centrum
Ulf Bjereld menar att toppmötet i hög grad kretsar kring USA och Donald Trump.
– Det första är Rysslands krig mot Ukraina. Hur kommer USA att fortsätta agera? Det finns ett planerat möte mellan Trump och Zelenskyj, och frågan är om det finns någon möjlighet att få tillbaka USA på banan för att ge ett ovillkorligt stöd till Ukraina för att kunna stå emot den ryska aggressionen.
– Den andra stora frågan handlar om Natos egen kris som uppstått genom den splittring som nu finns i organisationen. USA har minskat sin militära närvaro i Europa och Donald Trumps uttalanden har skapat osäkerhet kring USA:s säkerhetsgarantier.
Han menar att Europa är redo att ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och att det gått förvånansvärt lätt att få Natostaterna att acceptera högre försvarsutgifter.
Enligt Bjereld finns det två förklaringar till utvecklingen: Rysslands aggression mot Ukraina och USA:s återkommande hot om att lämna alliansen.
– De ökade försvarsbudgetarna fyller två syften. Dels att hålla USA på tillräckligt gott humör för att landet ska stanna kvar i Nato. Dels att Europa ska vara bättre förberett om USA ändå skulle dra sig tillbaka, säger han.
Risk för konflikt
Han pekar ut två frågor som riskerar att skapa konflikt bakom stängda dörrar.
Den första är frågan om Natos sammanhållning och vad som händer med alliansen framöver.
– Där finns en konflikt om strategin. Ska Europa försöka smickra USA och Donald Trump, vilket Natos generalsekreterare Mark Rutte har anklagats för att göra? Eller ska man, som Frankrike ofta förespråkar, stå starkare och tydligare säga vad man tycker?
Den andra är den växande konflikten mellan USA och övriga Natoländer.
– Hur mycket kommer USA att fortsätta på den linje som Trump öppnat för när han ifrågasatt Nato? Det är de frågor som kommer att dominera samtalen.
Hur tror du att mötet kommer att gå?
– Det kommer att gå sådär. Det kommer inte att kollapsa, men det kommer inte heller att beskrivas som någon stor framgång. Det kommer att finnas saker som de som vill hålla ihop alliansen kan peka på som positiva. Men det kommer också att finnas saker som skapar oro inför framtiden, säger han.
Relaterade ämnen