P
å tisdagen samlas Natoländernas ledare i Turkiets huvudstad Ankara. Mötet varar i två dagar och kommer att handla om just vad det borde: hur Nato bäst bistår Ukraina i försvaret mot Rysslands invasionskrig, och hur Europas länder snabbt ska stärka sina militära förmågor när USA vänder försvarsalliansen ryggen.
”Europeisk säkerhet stavas just nu Ukraina”, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i fredags inför mötet.
Helt riktigt.
I Ukraina visar Ryssland inte bara sin beredvillighet att föra krig mot fredliga grannländer, utan också den ryska krigsmaktens modus operandi – att döda och terrorisera civila, gärna barn, och förstöra mål som bostäder, sjukhus och skolor.
Den gångna helgens ryska raket- och drönarattacker mot Ukrainas huvudstad Kiev har dödat tiotals och skadat hundratals. Bara under natten till måndagen dödades minst 14 personer.
”Det är typiskt Putin: Precis efter USA:s självständighetsdag och före Natomötet i Ankara”, skriver landets president Volodomyr Zelenskyj på X.
Zelenskyj skriver också på X att han talade med USA:s president Donald Trump på 4th of July och gratulerade till 250-årsjubileet – och tackade för USA:s stöd till Ukraina, trots att mycket av det har upphört eller behäftats med prislappar. De båda presidenterna ska enligt uppgifter träffas i Ankara på onsdagen.
Under Trump är trenden entydig: USA har mer eller mindre tagit sin hand från Ukraina och visar inget intresse för att spela någon konstruktiv roll i Nato. Trump har gång efter annan vädrat impulsen att lämna alliansen helt.
”Vi behöver inte deras pengar, vi behöver ingenting. Jag vill bara ha lojalitet”, sade presidenten om alliansen under ett möte med Natochefen Mark Rutte i Vita huset i juni. Han pekade också ut relationen med Turkiets president Recep Tayyip Erdogan – ”en god vän” – som enda skälet att närvara i Ankara.
Att alliansens beroende av Turkiet nu ökar – militärt Natos starkaste medlem näst USA – framstår som milt sagt olustigt; ännu ett skäl för resten av alliansen att växa i styrka och förmåga.
Enligt uppgifter från Kreml, som inte kommenterats från amerikanskt håll, har Trump och Putin också haft ett samtal där Ukraina ska ha diskuterats. Kremls talesperson Dimitrij Peskov har också i dagarna uttalat de i Ryssland hittills förbjudna orden: att det som pågår i Ukraina faktiskt är ”ett riktigt krig”.
Medgivandet ska ses mot bakgrund av Ukrainas medgång i kriget på senare tid, med attacker mot oljeraffinaderier långt inne i Ryssland – och för vad det är: ett illa förtäckt hot, när Kreml pekar ut Väst som ansvarigt.
Samtidigt framstår Putin som alltmer desperat, som Natochefen Rutte uttryckte det i Ankara på tisdagen. Han underströk också vikten av mer och närmare samarbete inom alliansen.
Om Putin är pressad så gäller det nu att öka trycket.
Ukraina är inte det första landet att drabbas av ryskt övervåld. Men om Nato, och EU, gör vad som krävs för att Ryssland ska veta att varje angrepp vore lönlöst, så finns hopp om att det blir det sista.