Försvarsminister Pål Jonsson är ovanligt tydlig när han får frågan: Har Donald Trump haft rätt om Europa när han har ifrågasatt den europeiska försvarsviljan och krävt höjda försvarsanslag?
– När det kommer till försvarsinvesteringar så får man ändå se att nu sker ju det i de allra flesta europeiska länder. Men det borde ha skett för länge sedan. I det avseendet är jag villig att ge Donald Trump rätt.
Samtidigt menar han att de nordiska och baltiska länderna ändå upprustat ett tag – och är mest ambitiösa.
– Både när det kommer till att stötta Ukraina, som ytterst är en investering också i vår egen säkerhet. Men också när det kommer till ökade försvarsinvesteringar.
Vad innebär det för vår säkerhet om USA minskar sin närvaro i Europa dramatiskt redan i år?
– Så länge som detta är koordinerat och så länge som det sker på ett ordnat sätt så bedömer jag att det är hanterbart.
”Ryckighet i olika utspel”
Du är inte orolig för att det ska bli oordning när Donald Trump kommer med nya utspel?
– Nej. Det som har präglat Trumpadministrationen är en ryckighet i olika utspel. Samtidigt får man ändå ta fasta på vad centrala företrädare för Trumpadministrationen säger när det kommer till artikel 5 (det kollektiva försvaret som innebär att en väpnad attack mot en medlemsstat betraktas som en attack mot alla, red anm).
Är risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato större i dag än för ett år sedan?
– Nato är en defensiv försvarsallians som inte söker någon militär konfrontation med Ryssland.
Men Ryssland kan söka en sådan konfrontation?
– Absolut. Men det vi har sett under det sista halvåret är att Ryssland har ökat sina hybridoperationer. Vi ser också ett allvarligt säkerhetsläge på Östersjön där vi både ser systematiska störningar mot GPS och GNSS (Global Navigation Satellite System, red anm).
Pål Jonsson nämner samtidigt att det är ”ett spänt läge” kopplat till den ryska skuggflottan.
Vilken är din bedömning i dag: Försöker Putin vinna kriget i Ukraina eller försöker han vinna tid inför en större konflikt med Nato?
– Min bedömning är att de ryska krigsmålen för Ukraina fortsatt ligger fast och att man långsiktigt vill ha politisk kontroll och dominans över hela Ukraina. Samtidigt har Putin också drabbats av stora bakstötar under de senaste månaderna.
Om kriget i Ukraina fortsätter även under 2027 och 2028, är Sverige då berett att hålla samma höga nivå på stödet framöver, även om den svenska ekonomin försämras?
– Sveriges stöd till Ukraina ska vara starkt och det ska vara långsiktigt. Vi har det tredje största Ukrainastödet i världen. Vi är också ett av få länder som varje år som kriget har pågått faktiskt har ökat vårt stöd. Det ligger i vårt intresse att se till att Ukraina fortsätter framgångsrikt, så vårt stöd till Ukraina kommer att vara starkt och långsiktigt.
En fråga som diskuteras allt mer inom Nato är hur erfarenheterna från Ukraina förändrar synen på framtidens krigföring – vad gäller drönare, AI och elektronisk krigföring. Vilka svenska förmågor menar du behöver utvecklas snabbast?
– Vi har förvisso fattat beslut om 3,5 miljarder kopplat till motmedel mot drönare, och när det kommer till obemannade system fattade vi beslut i december om att lägga ytterligare fyra miljarder kronor. Till det kommer också förmågan att utveckla långräckviddig bekämpning. Vi har gjort beställningar på närmare 50 miljarder i luftvärn. Vi anpassar vår försvarsförmåga också till lärdomar från kriget i Ukraina, sen kan man inte ta alla de lärdomarna rakt av.
Fruktar även nästa ryska president
Om du tittar tio år framåt i tiden, vilket är det största hotet mot Sveriges säkerhet, handlar det fortfarande då om Ryssland?
– Min bedömning är att Ryssland är och kommer utgöra det dimensionerande hotet i militära termer för Sverige. Vi förbereder oss för att den konfrontation som finns gentemot Ryssland är långvarig och systematisk. Ryssland är och förblir det dimensionerande hotet på det militära området.
Det räcker inte att byta ut presidenten?
– Tyvärr kan man konstatera att de som utgjort oppositionen i Ryssland antingen sitter i fängelse, är dödade eller har tvingats fly Ryssland. Jag är tyvärr inte hoppfull om att det kommer att ske snabba politiska förändringar i Ryssland utan vi måste nog förbereda oss för en långsiktig situation kopplad till Ryssland.
Pål Jonsson anländer till Ankara på måndagskvällen, i sällskap med statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard.