I valet i april satte ungrarna punkt för Viktor Orbáns tid vid makten.
– Tillsammans har vi befriat Ungern, utropade Péter Magyar då hans parti Tisza tog hem en jordskredsseger med löften om att slå in på en demokratisk bana igen.
Som premiärminister har Magyar dels ovanligt stor makt: en överväldigande majoritet i parlamentet och möjlighet att skriva om grundlagen på eget bevåg.
Dels har han bråttom: Senast i augusti ska flera fundament för ett fritt ungerskt samhälle ha återupprättats så att landet får loss enorma EU-stöd som har frysts på grund av det tidigare styret.
”Inte riktigt där ännu”
Efter valet händer det att personer frågar ”Vad ska ni göra nu, när allt löser sig?” berättar Márta Pardavi, ordförande i människorättsorganisationen Ungerska Helsingforskommittén, vid ett möte med Sveriges utrikesminister i Budapest där även TT närvarade.
– Men där är vi ju inte riktigt ännu, säger Pardavi.
– Jag hoppas att förbättringarna genomförs på alla plan och inte bara på utvalda områden.
Utbetalningen av ett hundratal EU-miljarder hänger som en morot framför Ungerns rivstartande regering.
Det har väckt kritik och frågor: Hur mycket kan man genomföra på så kort tid? Är det en politisk ”belöning” som betalas ut alldeles för tidigt? Och är Péter Magyar – som tidigare var med i Orbáns parti Fidesz – så reformsinnad som han gör gällande?
Márta Pardavi ser utbetalningarna som avgörande för att Péter Magyar ska kunna dra i gång arbetet. Många ungrare har det ekonomiskt svårt och vill se snabba steg framåt.
– Om han erbjuder friheter men inte ett större välstånd, då blir det svårt. Min magkänsla är att han behöver EU-finansieringen så snart som möjligt.
Ut med det gamla
Péter Magyar vill rensa upp i myndigheter, domstolar och statliga bolag som har fyllts med Orbán-lojalister.
Ungern rankas som EU:s mest korrupta land. Stora delar av landets tillgångar har över tid samlats hos en krets kring den tidigare premiärministern.
Men utrensningar låter sig inte göras lättvindigt, eller nödvändigtvis rättssäkert. Det var på ett liknande vis Viktor Orbán motiverade sina utrensningar, då han sade sig göra upp med rester av det gamla kommuniststyret.
Orbán åtnjöt också stor majoritet, stiftade en ny grundlag och uppdaterade den sedan 15 gånger. Den nya regeringen har redan lagt fram förslag på ändringar.
– Den flexibiliteten är nödvändig för att kunna göra förändringar här och nu, men någonstans behöver den aptiten på förändring ta slut, säger Márta Pardavi.
Charmoffensiv
Medan tjänstemannaleden fylls på med nya personer bjuds dignitärer in från de länder som länge varit de mest kritiska. Först kom Nederländernas utrikesminister till Budapest och kort därpå Sveriges.
När Maria Malmer Stenergard (M) togs emot i utrikesdepartementets byggnad på Donaus västra strand i början av juni var det knäpptyst i korridorerna. Tiotals eller hundratals tjänstemän hade lämnat sina jobb.
– Jag känner verkligen stora förväntningar, men också stor hoppfullhet. Den här regeringen vill vara en del av EU och vill genomföra nödvändiga reformer, inte minst vad gäller rättsstatens principer, sade Malmer Stenergard till TT efter mötet med Ungerns nya utrikesminister Anita Orbán (inget släktskap med Viktor).
Den starka majoriteten ger Magyar-regeringen möjlighet att genomföra ”substantiella förändringar”, konstaterade Sveriges utrikesminister:
– Men det är ju ett väldigt kraftfullt verktyg att ha en sådan majoritet och det kommer med ett stort ansvar.
Anita Orbán gav inga kommentarer eller pressträffar i samband med mötet med Malmer Stenergard, med hänvisning till ett intensivt schema.
Stopp för propaganda
Den nya regeringen har annars utlovat ett friare medielandskap. Statsmedierna har under lång tid stöpts om till rena propagandaorgan och andra stora medier har tagits över av Orbáns utvalda.
Péter Magyar har gått till frontalangrepp i intervjuer med statsmedier och utropat att ”lögnfabrikerna” kommer att stoppas.
– Nu är det upp till medierna att finna en ny roll i det här. Man kan inte göra 16 år ogjorda på bara några få månader, säger Viktória Serdült, journalist som arbetar för den stora och oberoende tidskriften HVG och andra internationella medier.
Serdülts främsta förhoppning är att landets journalister får verka ifred. När hon rapporterade från Prideparaden i Budapest förra sommaren oroade hon sig för första gången för sin egen säkerhet på jobbet, berättar hon.
Växande intresse
Myndigheterna hade förbjudit paraden, men den fick lokalt tillstånd att hållas ändå. Hundratusentals människor deltog i vad som blev en större protestaktion mot regeringen – men de möttes av motdemonstranter och spänd stämning.
I år fick paraden tillstånd, i ett Budapest där det skymtar regnbågsflaggor här och var i stadsbilden. Firandet skedde härom veckan, trots extrem sommarvärme och utan större trubbel.
– Statliga medier hörde av sig till oss nyligen för att de ville rapportera. Det har inte hänt tidigare, sade Kristóf Bartucz från organisatören Budapest Pride till TT före paraden.
– Vi funderade på hur vi skulle bemöta dem. Kan man lita på dem? Vi försöker vara vänliga och konstruktiva, men förtroendet är lågt.
Liksom tidigare år hade de skickat inbjudningar till regeringskansliet, men några företrädare dök inte upp. Även om regeringen är relativt liberal så har den hittills inte satt ned foten i kärnfrågorna: legalisering av samkönade äktenskap och adoption.
Följdfrågor väntar
På grund av ett ungerskt motstånd i dessa frågor – och landets vägran att ta emot flyktingar – hålls ytterligare stora EU-pengar frysta.
Men det är också frågor som splittrar ungrarna. Péter Magyar, som ska blidka en bred väljargrupp, har hittills väjt. I bakgrunden demonstrerar den tidigare regeringens anhängare i långa tåg i Budapest.
En risk, som Márta Pardavi ser det, är att en politisk ängslighet smyger sig på och att regeringen börjar skjuta utlovade reformer framför sig:
– Då kommer vi förr eller senare behöva stå där och säga ifrån.