← Alla nyheter

Dagens Industri · 2 tim sedan Ekonomi

Alla älskar en vinnare

Sverige har på kort tid blivit en respekterad medlem i Nato. I Donald Trumps värld är det mycket viktigt.

Världens mest avancerade spanings- och ledningssystem. Så beskrivs Saabs Global Eye, en ny framgång av svenskt företagande och ingenjörskonst som har utvecklats i Göteborg och Linköping. Det är unikt i sitt slag: ledning- och sensorsystem monteras på det kanadensiska flygplanet Bombardier Global 6500 som sedan utrustas med radarsystemet. Global Eye kan spana över 50 mil – bortom jordens krökning – och samtidigt övervaka i luften, till havs och på land.

I slutet av maj meddelade Kanadas premiärminister Mark Carney att de ska köpa uppemot sex Global Eye. Under Nato-toppmötet väntas dessutom beslut på att ersätta delar av Natos nuvarande flygplansflottan med Global Eye.

Det blir i sådant fall ännu en fjäder i hatten för svensk försvarsindustri och den svenska regeringen. Under de senaste månaderna har vi sålt tre stycken A26-ubåtar till Polen med ett ordervärde på 47 miljarder kronor, 16 Gripen E till Ukraina för 25 miljarder kronor och två Global Eye till Frankrike för 12 miljarder kronor. Dessutom meddelade BAE Systems Bofors för ett par veckor sedan att man förhandlar om att sälja uppemot 500 CV90.

”Det är ställt bortom alla tvivel att vi inger stor respekt som ny Nato-medlem. Den amerikanska utrikesministern Marco Rubio har flera gånger lyft fram Sverige som ett föredöme.”

Det är sammantaget en enorm styrka för Sverige. Försvarsindustrin omsatte 124 miljarder kronor under 2025, en ökning med 25 procent. Exporten uppgick till 65 miljarder kronor och har sedan 2023 ökat med 70 procent. När Nato nu bygger upp sitt försvar gör man det med svensk försvarsindustri som en viktig bas.

Det är ställt bortom alla tvivel att vi inger stor respekt som ny Nato-medlem. Den amerikanska utrikesministern Marco Rubio har flera gånger lyft fram Sverige som ett föredöme. Ulf Kristersson, Pål Jonson och Maria Malmer Stenergard åker ner till Ankara som vinnare.

Under mötet står – vid sidan av försvarsanslag och försvarsindustri – också Ukraina på dagordningen. Den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj åker även han till Ankara med en väsentligt stärkt ställning. Det ryska krigets grymheter fortsätter och senaste veckan har över 40 människor dödats när Ryssland bombat bostadshus och förskolor. Det är en förtvivlad situation och ingen vet hur kriget kommer att sluta. Men det sker trots allt i ett sammanhang när rapporterna från fronterna allt mer handlar om ukrainsk framgång.

Ukraina har återetablerat ett övertag i drönarkrigföringen och slår allt mer in i Ryssland. Det finns vissa tecken på att de nya ukrainska strategiska operationerna kan påverka det stillastående kriget i en positiv riktning. På några månader har över 50 oljeterminaler inne i Ryssland träffats och det råder för närvarande exportstopp och ransonering av bensin. Enligt den välrenommerade tankesmedjan “Institute for the Study of War” dör sedan årsskiftet fler ryska soldater än de klarar av att rekrytera in. Vid sidan av allt detta har Ukraina till och med bistått USA i kriget mot Iran.

Den nya framgången har bidragit till ett skifte från den amerikanska administrationen. Nu hörs mer positiva tongångar från USA, som efter G7-mötet i Evian i mitten av juni, om både mer stöd till Ukraina och mer press på Ryssland.

Vi kan också räkna med att diskussionen om försvarsanslag tar mycket utrymme i Ankara, där krigsminister Pete Hegseth inte skräder orden: “Vi satsar nu ännu mer på att göra Nato till vad det alltid var tänkt att vara: en balanserad allians där Europa tar ansvar för sitt eget försvar – Nato 3.0”. Exakt vad den nuvarande administrationen menar med Nato 3.0 får vi se, men det är naturligtvis en nödvändig utveckling vad gäller försvarsanslagen. Om vi inte är beredda att betala för Europa och vår frihet i kronor och euro är det inte mycket värt.

I tider av Donald Trump kan en dagordning lätt omkullkastas. Vid sidan av försvarsindustri, försvarsanslag och Ukraina är ett stort samtalsämne inför mötet hur dåligt humör den amerikanska presidenten är på efter att europeiska länder inte tillät amerikanska militärplan att använda deras luftrum eller militärbaser under kriget mot Iran. Men det är väsentligt bättre att flyga ner till Ankara med en stark hand än en svag.

Läs hela artikeln hos Dagens Industri →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.