Att slå ut Brasilien i ett fotbolls-VM är stort.
Att gå till en VM-kvartsfinal är ännu mer imponerande.
Att göra det i landets första VM på 28 år – ja det är givetvis värt all tänkbar respekt
Norge som fotbollsnation med sina roende spelare och supportrar har varit en vattendelare inför och under mästerskapet. Jag kan för mitt liv inte förstå varför det skulle vara någon sorts självklarhet att som svensk heja på detta Norge – för att det är vårt grannland.
Tror ni att Argentina hejade på Brasilien i går på grund av grannländer?
Nä, det är ett feltänk. Norge kan hållas kort.
Fram till i går kväll, that is.
För det som hände igår kväll, när Norge skickade hem Brasilien och tog sig vidare till kvartsfinal i fotbolls-VM 2026 på egen kraft och ren fotbollskvalitet, är inte bara norsk eller skandinavisk fotbollshistoria – det är VM-historia.
För första gången ska Norge spela kvartsfinal i ett VM-slutspel, och de har tagit sig dit via att skicka ut en av fotbollens största landslagsgiganter (även om årets upplaga av Brasilien råkar vara en av de svagare på många år).
Fotboll avgörs i straffområdena
Fotbollens kanske äldsta sanning är att matcher vinns av laget som är bäst i straffområdena. Norge-Brasilien var inget undantag. Två spelare höjde sig över mängden: Den ena var Norges målvakt Ørjan Nyland och den andre Norges anfallsspets Erling Haaland. Spelare med just straffområdet som sitt arbetsfält.
Nyland räddade straff och allt annat också fram till han släppte in en betydelselös straff på tilläggstid. Haaland gjorde båda målen, det ena i straffområdet, det andra från en position strax utanför.
Lägg därtill att Norge hade 70 procent av bollinnehavet, och segern var ur alla perspektiv odiskutabel. Visst, Brasilien kontrades sig fram till ett par hyggliga chanser, men var för dåliga i det avgörande läget, samtidigt som Ørjan Nyland var för bra.
En tidig snackis i årets VM-turneringen var när Zlatan Ibrahimovic dömde ut Erling Haaland som ”endimensionell”.
Zlatan sa om Haaland:
– Jag såg en intervju med Haaland, och han sa hans dröm är att röra bollen två gånger på en match, och göra två mål. Min dröm var en annan: Att röra bollen två gånger, och göra tre mål.
Det spännande med citatet är att Zlatan har rätt.
Erling Haaland rörde inte bollen många gånger mot Brasilien – 10-20 touch? – men han gjorde lik förbannat två mål. Först sköt han in 1–0 med huvudet, sedan la han bollen till rätta och sköt in 2–0 med vänstersläggan. Gör man dom målen, behöver man inte göra mer.
Framför allt nicken känns redan som ett klassiskt VM-mål, där inhopparen Andreas Schjelderup slog inlägget, och Haaland tog sig fram bakom sin bevakare för att med den där oerhörda Haaland-kraften trycka bollen stenhårt i nät med pannan.
Jag har följt VM tillräckligt länge för att känna igen ett klassiskt fotbollsmål när jag ser det.
Solbakken käkade Ancelotti till frukost
Apropå inhopparen Schjelderups avgörande betydelse blev det till sist uppenbart att Norges förbundskapten Ståle Solbakken käkade brassarnas Carlo Ancelotti till frukost när det kommer coachkampen.
Medan Ancelotti bytte in den orörlige Neymar Jr – vilket innebar att Brasilien tappade hela sitt så långt hyfsade press- och omställningsspel – fick Solbakken effekt på samtliga sina byten. Byten som var långt ifrån givna att göra. Om en tredje norrman ska hyllas denna natt efter Nyland och Haaland så är det förbundskapten Solbakken.
– Vänta Carlo Ancelotti, vi kommer efter dig, sa Ståle Solbakken i en omdiskuterad video inför matchen.
Han lär få rätt: Ancelotti har knappast kvar jobbet när denna text har gått till tryck.
Störst av alla är förstås Erling Haaland som nu kliver upp bredvid Messi och Mbappé på sju VM-mål i sin första VM-turnering (Zlatan gjorde noll på två). Och ännu är ju Haaland inte klar.
Jag har tidigare drivit tesen att ska man besegra Norge måste man antingen vinna på straffar eller göra tre mål, eftersom Haaland gör i snitt två per VM-match.
Det gäller inför kvartsfinalen också.
Till sist:
Kan Norge gå till VM-semifinal?
Ja.
Kan Norge gå till VM-final?
Ja.
Kan Norge vinna fotbolls-VM?
Nej, där måste väl gränsen ändå gå. Det kommer inte att hända. Någon måtta får det väl ändå vara.