Oasen i Egyptens öken cirka tio mil väster om Alexandria kan komma att skrivas in på Unescos världsarvslista. Det senaste fyndet i området är ett välbevarat samhälle från den bysantinska eran, meddelar det egyptiska turism- och antikvitetsdepartementet.
Enligt forskaren Diaa Zahran – chef för departementets avdelning för islamiska, koptiska och judiska fornlämningar – är staden byggd kring huvudgator i nord-sydlig riktning som korsas av tvärgator från öst till väst där flera öppna torg har hittats.
Längs gatorna har arkeologerna funnit en befäst byggnad omgiven av tjocka murar, flera hus av lertegel och två vakttorn. I hjärtat av staden ligger en fornkristen kyrka med utsikt över en av huvudgatorna.
Detaljer om vardagen
Upptäckten ger unika insikter i stadsbornas vardagsliv. Arkeologen Zahran Mahdi, chef för utgrävningsavdelningen på departementet, berättar att man bland annat har hittat runt 200 ostrakon – lerskärvor med text skriven på koptiska och grekiska. Inskriptionerna dokumenterar köp- och försäljningstransaktioner, korrespondens och vardagliga detaljer.
Ett flertal mynt hittades också. Ett antal bronsmynt bär avbildningar av bysantinska kejsare, latinska inskriptioner och kristna symboler.
De påträffade guldmynten var från tiden då den bysantinske kejsaren Constantius II regerade, i mitten av 300-talet.
Intakta gravar
Även flera gravkammare påträffades, med de ursprungliga stenblocken som förslöt ingångarna ännu på plats. En sarkofag av granit – cirka 2,5 meter lång – hade locket intakt, vilket tyder på att gravarna varit oöppnade i nästan två årtusenden.
Inne i gravarna fann arkeologer mänskliga kvarlevor, keramik, amforor och andra gravföremål.
Fynden är inte enbart en vetenskaplig framgång, utan anses även ha betydelse för Egyptens turism. Landet har varit hårt drabbat efter flera år av politisk, ekonomisk och religiös oro men visar nu tecken på återhämtning.
Fakta: Bysantinska riket
Det bysantinska, eller östromerska, riket varade från år 330–1 443 efter Kristus. Riket omfattade under sin största period hälften av Medelhavsregionen – däribland området kring Dakhlaoasen i Egypten.
Riket fick sitt namn när kejsar Konstantin på 330–talet flyttade till den gamla grekiska staden Bysans, och makten i det romerska imperiet försköts österut. När kejsar Konstantin dog döptes staden om till Konstantinopel.
Källa: Världens Historia