Spaniens nya ”barnbarnslag” som ger över 2,5 miljoner spanskättlingar medborgarskap – och rösträtt – vållar bitter strid inför nästa års val. Samtidigt protesterar EU mot socialistkoalitionens planerade legalisering av 1,3 miljoner papperslösa.
Den så kallade ”barnbarnslagen” har redan gett Spanien över en halv miljon nya väljare – som enligt högeroppositionen är ”fabricerade”. Lagen är en del av socialistpartiets mycket omfattande ”lag om det demokratiska minnet”, som stiftats i flera etapper sedan 2007.
Bland annat förbjuder lagen hyllningar till diktatorn Francisco Franco, som styrde landet 1939-1975. Enligt barnbarnslagen har ättlingar till spanjorer, som lämnade landet under 1930-talets inbördeskrig och under den långa diktaturen, rätt till spanskt medborgarskap.
Över en halv miljon har redan fått sina spanska pass och ytterligare två miljoner har lämnat in ansökningar. De flesta av dessa är i Argentina och Mexiko där de kommer att kunna välja mellan att poströsta eller rösta på spanska konsulat.
Det senaste årets serie korruptionsskandaler inom premiärminister Pedro Sánchez socialistparti har slitit hårt på koalitionens popularitet. Den statliga myndigheten CIS, som mäter politiska sympatier, förutspår ett regeringsskifte 2027. Men om nästa val blir blir lika jämnt som det 2023 så kommer de nya spanjorerna att fälla utslaget till vänsterns förmån.
Regeringen säger att ”återförspanskningen” av ättlingar till de som flydde landet under dess mörka tid är en moralisk plikt. Kritikerna invänder att det inte var Francodiktaturen som fråntog exilspanjorerna deras medborgarskap, utan deras nya hemländer som i likhet med alla länder på den tiden vägrade att acceptera dubbla medborgarskap. 1969 utfärdade Francodiktaturen amnesti för socialister, anarkister och andra exilrepublikaner och de kunde återvända utan påföljd.
Den spanska högern protesterar nu mot att socialistpartiet på sociala medier och via sina representanter i Latinamerika uppmanar de nya spanjorerna att rösta i det kommande valet, med appellen ”Ni kan nu kan rösta tack vare denna regering”. Detta är otillbörlig påverkan, enligt oppositionen.
Lika omstritt – i Spanien och i Europa – är vänsterkoalitionens beslut att legalisera de flesta papperslösa i landet, även nyligen anlända. När beslutet fattades i vintras meddelade regeringen att det rörde sig om kring en halv miljon personer som skall ges arbets- och uppehållstillstånd. Men antalet sökande har nu nått 1,3 miljoner och ingen utom straffade brottslingar kommer att få avslag, säger en regeringskälla till DN.
Under EU-toppmötet i Bryssel nyligen, under en session utan medienärvaro, riktade den danska statsministern Mette Frederiksen mycket häftig kritik mot Pedro Sánchez, och anklagade honom för att sabotera EU:s gemensamma migrationspolitik. Italiens, Belgiens och Tysklands regeringschefer höll med henne. Sánchez underströk att de legaliserade migranterna endast kommer att ges uppehållstillstånd i Spanien, inte medborgarskap. Detta, replikerade hans kolleger, är irrelevant eftersom EU saknar interna gränskontroller.
De legaliserade migranterna kommer att kunna ansöka om medborgarskap efter en tids vistelse i landet – latinamerikaner efter två år och personer från Afrika, Östeuropa och Asien efter tio år. Spaniens högsta domstol undersöker nu legaliseringslagen och överväger att hänskjuta frågan till EU-domstolen i Luxemburg. EU-domstolen kan på eget bevåg, om den finner att Spaniens beslut strider mot EU-lagstiftningen, frysa legaliseringen.
Bakgrund.Spaniens politiska läge
I valet 2023 segrade högern. Men endast vänstern kunde bilda regering, eftersom baskiska och katalanska separatister vägrar att stödja högern. Beroendet av separatistpartierna har tvingat Pedro Sánchez till smärtsamma eftergifter, och han drömmer om att kunna regera utan dem.
600 000 behöriga ”nya” spanjorer har redan fått medborgarskap sedan 2022, och två miljoner till står på tur. Det räcker om hälften av dessa röstar på socialistpartiet i valet nästa år för att Sánchez skall kunna bilda regering utan separatister.