Chefsåklagare Per Lindqvist kom med en överraskande förklaring när han i onsdags morse meddelade att förundersökningen mot den tidigare FRA-medarbetaren Lena Huovinen hade lagts ned.
"FRA-kvinnan" Lena Huovinen
Lena Huovinen, trotjänare inom FRA med 28 års tjänst bakom sig, berättade i en Expressen-intervju under onsdagen hur nästan tre år som brottsmisstänkt har slagit sönder hennes karriär och försörjning. Misstanken gällde grov obehörig befattning och grovt dataintrång.
Efter att förundersökningen lagts ner riktade hon hård kritik mot Säpo, som hon anser agerat rättsosäkert och försökt ”skapa ett brott” utifrån felaktiga uppgifter. Hon beskrev gripandet som en chock, sa att hon känner sig utnyttjad och menade att processen byggde på en ”fantasibild”. Samtidigt blickade hon framåt och hoppas kunna arbeta som journalist.
Åklagaren hänvisade till att vissa av de tänkbara FRA-vittnen som skulle kunna kallas vid ett eventuellt åtal inte skulle kunna berätta allt, eftersom vissa uppgifter var så känsliga att det kunde skada rikets säkerhet om de kom ut.
Enligt uppgifter till Expressen rör det sig om den extrema känsligheten i FRA:s arbetsmetoder, som man inte vill ska få spridning.
– Jag har lagt ned förundersökningen på grund av att brott inte kan styrkas. Skälet är att det inte är möjligt att i alla delar förhöra de vittnen som är nödvändiga. Vittnena är på grund av sekretess förhindrade att förhöras om vissa uppgifter, sa Per Lindqvist i samband med beslutet.
Fakta om FRA
FRA står för Försvarets radioanstalt.
Det är en svensk civil myndighet under försvarsdepartementet.
FRA arbetar främst med signalspaning och underrättelseverksamhet.
Myndighetens uppdrag är att upptäcka yttre hot mot Sverige och svenska intressen.
Arbetet gäller bland annat militära hot, cyberhot, sabotage och terrorism.
FRA:s verksamhet är sekretessbelagd och har expanderat kraftigt de senaste åren.
Uppdragsgivare är regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen Noa, inom Polismyndigheten.
Expressens granskning av vad som hände i kulisserna innan förundersökningen lades ned visar att det var generaldirektören för Försvarets radioanstalt, FRA, Björn Lyrvall, som tog det formella beslutet om att stoppa sina medarbetare från att vittna i vissa delar vid en eventuell rättegång.
Tio medarbetare på FRA var aktuella för vittnesbåset vid en eventuell domstolsprocess. De benämns med koderna A22-A31 i beslutet.
FRA:s beslut togs redan den 10 november 2025 – mer än ett halvår innan förundersökningen lades ned.
”Beslutet har inte expedierats till någon annan myndighet. Åklagarmyndigheten har dock informerats om innehållet i beslutet, vilket skedde någon gång före årsskiftet”, uppger Viktor Berg, jurist på FRA:s rättsenhet.
Expressen erfar att Regeringskansliet, i det här fallet Försvarsdepartementet, också fick besked om FRA:s ställningstagande.
Enligt den upprättade handlingen skulle medarbetarna kunna vittna bakom stängda dörrar om uppgifterna ”bedöms behövas för att tillvarata FRA:s intressen”.
Sekretess i 95 år
Samtidigt innehöll beslutet ett undantag som i praktiken kom att stoppa utredningen: ”Uppgifter som är av synnerligen betydelse för rikets säkerhet får inte lämnas.”
I båda delarna hänvisade Lyrvall till olika bestämmelser i sekretesslagen. I beslutsmotiveringen påpekades också att sekretess gäller i 95 år för allmänna handlingar som rör försvarsunderrättelseverksamhet och innehåller uppgifter som är kvalificerat hemliga, det vill säga av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.
Chefsåklagare Per Lindqvist säger sig ha förståelse för FRA:s uppfattning.
Flera av myndighetens centrala medarbetare var närvarande under mötet med högste chefen Björn Lyrvall. Bland dem fanns säkerhetsskyddschefen Åsa Nilsson, med ett förflutet hos kontraspionaget inom Säkerhetspolisen och chefen för avdelningen för signalunderrättelsen samt chefsjuristen.
Föredragande vid mötet var biträdande chefen för säkerhetsskyddsavdelningen, Eak Ståhl.
– Det finns en risk att våra uppgifter inte kan skyddas fullt ut i den här processen. Och då gör det att medarbetare från FRA inte kan vittna i vissa delar, bekräftar Ola Billger, kommunikationschef på FRA.
Han närvarade själv under mötet enligt den kopia av beslutet som Expressen tagit del av.
– För vår del handlar det om att minimera riskerna så att vi varken röjer hemligheter eller äventyrar svensk säkerhet. Det är en risk vi inte vill ta i dagens allvarliga säkerhetsläge.
Han säger att även en rättegång bakom stängda dörrar inte är tillräckligt för att skydda den specifika informationen i det här fallet. Därför har FRA:s generaldirektör fattat beslutet att begränsa vad medarbetare får vittna om.
Denna begränsning ledde i praktiken till att åklagaren inte kunde driva utredningen vidare.
Billger säger att när intresset av att utreda brott ställs mot rikets säkerhet, är säkerheten den absolut tyngsta och viktigaste faktorn för FRA.
– I grunden så är det så att när man väger olika saker mot varandra så känner vi på FRA att det är Sveriges säkerhet som väger allra tyngst, säger han.
Det är inte så att ni ville sopa hela saken under mattan?
– Nej, absolut inte. Vi har hjälpt till i den här förundersökningen på all sätt vi kan. Det är en väldigt komplex utredning som har bedrivits.