På fjärde våningen i det gamla magasinet på den nedlagda tobaksfabriken i Östra hamnen i Malmö finns den – Sveriges nya träningsanläggning för utveckling av nästa generations drönare. Gamla skyltar med texten ”Rökning förbjuden” är nitade på dörrarna. Men det var länge sedan några John Silver tillverkades här. Det har gått 24 år sedan det lades ner.
Test- och övningscentret har byggts upp i lägenhetsliknande miljöer där användare kan öva i scenarier som efterliknar verkliga situationer, till exempel vid en militär konflikt eller vid en räddningsaktion där situationen i lägenheten behöver kartläggas. Med plywoodskivor har man byggt upp fyra lägenheter inredda med begagnade möbler och dockor.
– Det ska vara så verklighetstroget som möjligt, berättar Sweden Dynamics vd Sebastian Merlöv.
Satsningen på den nya träningsanläggningen handlar både om att utveckla den egna tekniken och om att skapa en resurs för aktörer inom totalförsvaret.
– Det är ett sätt för oss att utveckla moderna system och testa dem i realistiska miljöer. Samtidigt kan vi erbjuda en plats där frivilligorganisationer, polis, militär och räddningstjänst kan träna i miljöer som liknar verkligheten, säger han.
Bakom honom hörs det surrande ljudet från drönare av modellen Adam-01.
Testanläggningen står klar i en geopolitiskt orolig tid och Sveriges försvarsförmåga byggs ut i snabb takt. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och Sveriges inträde i Nato har både politiska prioriteringar och investeringar i försvarsnära teknik förändrats. I fjol lade Försvarets materielverk, FMV, beställningar på materiel till Försvarsmakten för 90,1 miljarder kronor – nästan fem gånger mer än 2021.
Samtidigt har en växande grupp nya leverantörer tagit plats i försvarsindustrin.
Mellan 2022 och 2025 var 56 procent av de företag som FMV tecknade kontrakt med nya leverantörer. Av de nya leverantörer som tillkom under 2025 var 44 procent svenska små och medelstora företag.
Utvecklingen märks även i Skåne, där Sweden Dynamics är ett av ett tjugotal företag som Sydsvenskan har kartlagt, och som på olika sätt utvecklar teknik med betydelse för totalförsvaret. Tillsammans speglar det hur försvarsupprustningen inte bara påverkar myndigheter och Försvarsmakten, utan också näringslivet i regionen.
Sweden Dynamics arbetar för närvarande med den tredje generationen av sina drönarsystem. Fokus ligger på att öka graden av autonomi genom artificiell intelligens (AI). I den senaste modellen används AI bland annat för navigering utan gps.
– Som operatör ska jag kunna peka ut vart drönaren ska flyga. Sedan läser den kartan själv och orienterar sig på samma sätt som en människa skulle göra, säger Merlöv.
Nästa steg är att låta systemen identifiera, klassificera och följa olika objekt. Tekniken tränas för att kunna känna igen fordon, personer och andra mål och rapportera tillbaka information till operatören. Tester har redan genomförts där drönaren lyckats återuppta en spårning efter att ett objekt försvunnit bakom vegetation.
Utvecklingen av moderna drönarsystem präglas i dag av två olika riktningar. Å ena sidan finns avancerade men mycket kostsamma system från bland annat USA och Israel. Å andra sidan finns de enklare och billigare drönare som fått stor betydelse i kriget i Ukraina. Sweden Dynamics försöker kombinera styrkorna från båda modellerna.
– Målet är att skapa system som är enkla att använda men samtidigt tekniskt avancerade. En polis, brandman eller soldat ska kunna lära sig att flyga dem på en dags utbildning. Man ska inte behöva hundratals timmars träning för att kunna använda tekniken effektivt, säger Sebastian Merlöv.
Och han betonar att användningsområdena sträcker sig bortom det militära försvaret. Drönare kan användas för att effektivisera arbetet inom räddningstjänst och polis, men också för inspektion av elledningar, infrastruktur och andra samhällskritiska funktioner.
– Det handlar om att göra människor mer produktiva i samhällsviktiga verksamheter. Många uppgifter kan utföras snabbare och säkrare med hjälp av drönare, säger han.
Samtidigt lyfter han fram vikten av en fungerande industriell bas. Den globala bristen på halvledare och elektronikkomponenter har visat hur sårbara moderna tekniska system kan vara.
– Vi har inte påverkats särskilt mycket än så länge, men vissa komponenter kan bli svåra att få tag på. Därför måste man bygga system där det finns flera alternativ och inte vara beroende av en enda lösning, säger Merlöv och utvecklar:
– Förmåga handlar inte bara om vad produkten kan göra. Det handlar om hela kedjan, ända från den som utvecklar ett AI-chip eller en gps-komponent till den färdiga drönaren. Den kedjan måste hållas igång och utvecklas redan i fredstid, säger han och jämför det med den traditionella fordonsindustrin, där många underleverantörer tillsammans bygger upp den slutliga produkten.