Göteborgs grundskola har under de senaste åren fått kraftigt ökade resurser. Sedan 2019 har budgeten vuxit med nästan 3 miljarder kronor eller 35 procent. Det är betydligt mer än elevunderlaget ökat. Ingen annan del av Göteborgs stad har fått motsvarande resursförstärkning. För Centerpartiet är detta i grunden positivt och en helt nödvändig satsning för att skapa en likvärdig skola.
Men när resurserna ökar i denna omfattning måste göteborgarna kunna förvänta sig resultat. Det är här den obekväma frågan uppstår. Varför märks inte satsningarna tydligare i klassrummen? Varför ser vi, tvärtom, att resultaten nu sjunker?
Omöjlig studiemiljö
De lärare vi möter vittnar om en inhuman arbetsbelastning och tidsbrist. Scheman utan luft, klasser där läraren är den enda vuxna under skoldagen, planeringstid som krympt och elever i mer omfattande behov av stöd än vad det finns tid för. Elever och föräldrar berättar om en studiemiljö i klassrummen där det ofta blir omöjligt att lära sig något. En sådan arbetsmiljö hade aldrig accepterats på en arbetsplats för vuxna, så varför är det okej i skolan?
Göteborg är en av landets kommuner där eleverna får sämst resultat i förhållande till satsad krona.
Det märks också i resultaten där den negativa trenden blir smärtsamt tydlig. De senaste siffrorna från juni 2026 visar att andelen behöriga elever till gymnasiet sjunker till 76,6 procent. Det är en nedgång från 79,1 procent föregående år. Nästan en fjärdedel av eleverna lämnar nu grundskolan utan behörighet till ett yrkesprogram.
Göteborgs stad hör till de mer resursstarka i landet men enligt det nationella effektivitetsindexet hamnar vi sämst av Sveriges 290 kommuner vid flertalet tillfällen (2018, 2019, 2022 och 2023 i Kommun- och landstingsdatabasen). Vi är en av landets kommuner där eleverna får sämst resultat i förhållande till satsad krona.
När budgeten ökar med miljarder borde en större del av resurserna märkas där de gör skillnad. I stället växer kostnader för lokaler, administration och organisation. Under de rödgrönas ledning har Göteborgs grundskola genomgått flera omorganisationer som resulterat i skolområden med upp till 1400 elever per rektor. Rektorerna har i denna process minskat i antal och fått en mer strategisk roll för flera enheter. De biträdande rektorerna har ökat i antal och fått ett utökat operativt ansvar, trots att det yttersta ansvaret enligt skollagen vilar på rektor. Resultatet är att antalet chefer och beslutsled ökar. Därutöver har en ny enhet för transformation bildats med nyanställda kommunikatörer, avfallscoacher och strateger, samtidigt som lärarna går på knäna.
Problemet som vi ser det är att det saknas en redovisning av vad organisationsförändringarna faktiskt har kostat och vilka effekter de har gett. Vi i Centerpartiet ställer, som enda parti utan plats i grundskolenämnden, frågan till de rödgröna: varför når pengarna inte klassrummet?
Hur används resurserna?
Därför kräver Centerpartiet följande:
1. Öppen redovisning av personalens placering. Vi vill se en tydlig redovisning av hur många medarbetare som är anställda i central förvaltning respektive i skolorna.
2. Utvärdering av omorganisationerna. Två större omorganisationer har genomförts sedan 2018. Ingen uppföljning har ännu gjorts om konsekvenserna av omorganisationerna, något vi Centerpartiet lagt en motion om som kommunfullmäktige kommer ta ställning till efter sommaren.
3. Jämförbar statistik för elevpengens utveckling. Kommunens egna handlingar visar att elevpengen inte ökat i samma takt som andra budgetmått. Därför behövs en tydlig redovisning av fördelning mellan elevpeng, lokaler, centrala poster, administration, IT, ledning och andra gemensamma kostnader. Det saknas idag.
Debatten om skolan fastnar ofta i ett enkelt motsatsförhållande mellan mer eller mindre pengar. För eller emot friskolor. Men frågan är större än så. Det handlar om hur resurser används.
Mycket talar för att Göteborgs skolor präglas av så kallad elevering. Administrativa och strategiska funktioner växer, medan resurser inte når undervisningen.
Göteborg är inte en fattig skolkommun. Göteborgs grundskola är en av de mer välfinansierade i Sverige räknat i kronor per elev. I början av mandatperioden lovade de rödgröna att säkra att resurserna skulle hamna nära verksamheterna. Det är svårt att påstå annat än att det har misslyckats. Efter kallduschen med de sjunkande studieresultaten är det hög tid för politiken att ställa sig frågan varför medlen inte når klassrummen.
Emmyly Bönfors (C), kommunalråd