Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
1958 beordrade Mao Zedong att så många sparvar som möjligt skulle dödas, som en del av stora språnget för att industrialisera Kina. Man hade nämligen fått för sig att sparvarna åt upp skörden för bönderna. Sagt och gjort: På ett halvår dödades flera miljoner sparvar. Men de riktiga skadedjuren var insekter, som sparvarna hade ätit. Skördarna förstördes ytterligare. Sparvdödarprojektet bidrog till en svältkatastrof.
Sparvarna i Kina är ett exempel på hur policy kan få en oväntad effekt. Ett svenskt – mycket mindre dramatiskt – exempel är hur fastigheter förr beskattades baserat på hur många fönster de hade. Det ledde till att många fastighetsägare satte igen fönster och dörrar för att sänka sin egen skattebörda.
Det är svårt att förutse alla tänkbara konsekvenser av en lag förrän den trätt i kraft. Vad som verkat bra i teorin uppnår inte alltid det tilltänkta resultatet i praktiken. Ibland kan man visserligen uppnå resultatet, men få oanade följder på köpet.
En svensk studie kring en relativt ny lag har nyligen publicerats i välrenommerade Journal of Health Economics. Artikelförfattaren, Adrian Mehic, har analyserat vilka effekter samtyckeslagstiftning har på sexuellt beteende och familjebildning. Resultatet är förvånande.
Samtyckeslagstiftningen infördes i Sverige 2018. I grova drag innebär den att sexuellt umgänge kan vara våldtäkt om det saknats tydligt uttryckt samtycke. Alla reagerar inte högljutt och gör fysiskt motstånd vid övergrepp, och tanken var att en samtyckesbaserad lag skulle göra det lättare att döma i de fall där övergrepp begåtts, men offret inte vågat eller kunnat göra motstånd.
I länder som infört samtyckesbaserad lagstiftning minskar barnafödandet, antalet aborter ökar och färre par bildas. Varför blir det så?
Men lagen verkar också ha fått andra följder. När Mehic analyserat data från olika länder som infört samtyckeslagstiftning upptäcker han en minskning av antalet födda barn per kvinna på omkring fyra procent. Som förklaring pekar han på en minskning i parbildning och en ökning av aborter.
I länder som infört samtyckesbaserad lagstiftning minskar barnafödandet, antalet aborter ökar och färre par bildas. Varför blir det så?
Det antagande man kan göra handlar om riskbenägenhet. När samtyckeslagstiftningen infördes ökade risken med tillfälliga förbindelser. Man kan då förmoda att de mest riskaverta männen kommer att delta i dejtingaktiviteter mer sällan, eller helt dra sig undan. Kvar blir männen med högre riskbenägenhet att konkurrera om den kvinnliga uppmärksamheten.
Man får då ett litet bortfall av män på dejtingmarknaden, medan de kvarvarande har högre riskacceptans. Att ha många sexuella partners och slarva med skyddet är en form av riskbeteende. Det återspeglas i en minskning av kondomanvändning bland de sexuellt aktiva männen, vilket i sin tur leder till en ökning av könssjukdomar och aborter i de länder som infört samtyckeslagstiftning.
Försvinner en del av männen från dejtingmarknaden kommer det dessutom att finnas färre män för kvinnor att bilda par med. Det är heller inte långsökt att anta att de män med högst riskacceptans också är mindre intresserade av stadiga och långvariga förhållanden, och mer intresserade av tillfälliga sexuella möten. Resultatet blir färre stadigvarande par, och som en följd av det, färre familjebildningar och lägre fertilitetstal.
Samtyckeslagstiftningen har samtidigt gjort skillnad, åtminstone i brottsstatistiken. Nära en tredjedel av alla anmälda våldtäktsfall utgörs av rena samtyckesfall, enligt en rapport från Brottsförebygganderådet (BRÅ). I rapporten framgår att både de målsägande och misstänkta gärningsmännen i dessa fall är yngre än i andra våldtäktsfall. Ofta rör det sig om tonåringar och unga vuxna, det vill säga personer i sina formativa år.
Att de mest riskaverta männen – medvetet eller omedvetet – väljer att dra sig tillbaka från dejtingmarknaden är sannolikt en konsekvens av hur de uppfattar lagen. Bättre att avstå helt än att riskera något. För människor anpassar sitt beteende efter lagstiftning. Ibland på sätt som man inte förutsett.