Kronprinsessan Mette-Marit har fått nya lungor
Kronprinsessan Mette-Marit har genomgått en lungtransplantation, uppger det norska kungahuset i ett pressmeddelande.
”Vi är väldigt glada över att det gått bra så här långt”, säger en företrädare på Rikshospitalet i Oslo.
Kronprinsessan kommer att stanna kvar på sjukhuset under flera veckor, en rutinåtgärd för rehabilitering och anpassning av mediciner.
Nästa uppdatering gällande hennes hälsa kommer att ske i samband med att hon skrivs ut från sjukhuset, enligt kungahuset. Kronprins Haakon kommer att anpassa sitt schema för att kunna stötta kronprinsessan.
”Kronprinsen och kronprinsessan uttrycker sin uppriktiga tacksamhet för de många varma och vänliga meddelanden som de har fått. Det betyder en hel del för dem under denna utmanande tid”, står det i pressmeddelandet.
Utlåtandet: Mette-Marit hade ett år kvar att leva
2018 berättade Mette-Marit att hon hade diagnosticerats med lungfibros. Det är ett kroniskt tillstånd där ärrvävnad bildas i lungorna, som gör det svårare att andas.
I våras började hennes tillstånd förvärras snabbt. Läkare gjorde bedömningen att hon behövde nya lungor för att överleva.
En lungtransplantation är ett omfattande och riskfyllt ingrepp. För att hamna på transplantationslistan, vilket hon alltså gjorde, måste bedömningen vara att patienten endast har ett år kvar att leva, sa Are Holm, kronprinsessans läkare, till NRK.
Omfattande ingrepp
Jesper Magnusson är överläkare och docent på Sahlgrenska sjukhuset samt medicinskt ansvarig för lungtransplantationer på sjukhuset. Han förklarar att lungtransplantation är en av de mest omfattande transplantationerna som kan genomföras.
– Det tar ofta sex till tolv timmar och kan omfatta flera team av kirurger. Inte sällan är det upp till femton personer i operationssalen.
Hälften överlever tio år
Även efter en lyckad lungtransplantation finns det risk för komplikationer. De första tre dagarna brukar vara de allra mest kritiska enligt Magnusson, men komplikationer kan uppstå flera veckor efter själva operationen. Efter ingreppet behöver patienten få immundämpande medicin för att kroppen inte ska stöta bort de nya lungorna.
– Om man inte ger immundämpning så stöter kroppen definitivt bort organet, men om man får immundämpning så är man känslig för infektioner istället. Det är en balansgång som är väldigt svår och helt individberoende.
I Norden överlever omkring 70 procent de första fem åren efter en lungtransplantation, och runt hälften överlever de första tio åren, säger Jesper Magnusson.
Vad är lungfibros?
Vid lungfibros bildas ärrvävnad i lungorna. Det gör det svårare att andas.
Lungfibros kan ha olika orsaker men det är vanligt med ett eller flera av följande symtom:
Sjukdomen kan ha flera orsaker, bland annat att under längre tid ha inandats skadliga ämnen som asbest eller damm från sten eller kol.
Tobaksrökning lyfts också som en möjlig orsak till sjukdomen. Ämnena i tobaksröken kan orsaka en inflammation som gör att du får lungfibros.
Reumatiska sjukdomar, som sklerodermi och ledgångsreumatism, kan också sätta sig i lungorna.
Behandling av lungfibros
Det är olika hur mycket besvär man har och hur snabbt sjukdomen utvecklas. Att sluta röka kan bromsa sjukdomen.
Det finns inte någon botande behandling för lungfibros. Behandlingen består av rehabiliteringsprogram och bromsmediciner.
Förr eller senare får nästan alla lungfibrospatienter syrgasbehandling med hjälp av en liten grimma i näsan, först vid ansträngning, senare även vid vila.
Lungtransplantation kan bli aktuellt för patienter med snabbt fortskridande lungfibros. Patienten ska i övrigt vara vid god hälsa.
Källa: 1177, Hjärt-lungfonden (TT)
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.