Ukraina har blivit en av världens främsta aktörer inom modern drönarkrigföring. Olika experter bedömer att utvecklingen av drönare varit en av de mest avgörande tekniska faktorerna i kriget mot Ryssland, som nu har pågått i över fyra år.
Samtidigt väljer Sverige att satsa på mer traditionell krigföring och bemannade stridsfartyg. Sverige ska köpa in fyra franska fregatter för sammanlagt 40 miljarder kronor – en summa som motsvarar 15 000 havsdrönare.
Utifrån Ukrainas erfarenheter är däremot fregatter inte den viktigaste investeringen i marin krigföring.
– För oss har det blivit uppenbart att det viktigaste i modern sjöstrid inte är stora krigsfartyg. Framtiden ligger hos obemannade drönare, säger den ukrainska operatören Konstjantyn till SvD.
Försvaret: Klok investering
Johan Norlén, chef för den svenska marinen i Försvarsmakten, delar däremot försvarsberedningens bild om att ytstridsfartygen är en klok investering.
Han nämner flera skäl till detta, bland annat ubåtsjakt och utökat luftförsvar.
Samtidigt höjs röster även från svenskt håll om att stora fartyg kan vara en förlegad stridsform att investera stora summor i.
– Det finns en konservatism i hur man ser Natos förmågemål, att sjökontroll ska lösas så som de alltid gjorts och inte med nya medel, säger Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring och verksam vid Försvarshögskolan till SvD.
När en ukrainsk operatör får höra om den svenska investeringen reagerar han starkt.
– Vadå, kom det här beslutet nu? Har ni alls följt vårt krig?, säger han till SVD.