Mamman knäpper händerna och lägger pannan mot bänkraden framför.
Det var här, i kyrkan, hon hämtade kraft när det var som värst.
Hon blinkar fukten ur ögonen, och säger:
– Jag blir väldigt berörd, det väcker så många minnen. Jag gick hit för att be, det var det sista halmstrået. Gud, låt honom leva.
Av hänsyn till sonen och risken för att han ska utsättas för våld vill hon vara anonym.
Hon minns hur det kändes då, när oron alltid var närvarande. När känslan av skam och skuld gnagde inombords.
Som alla föräldrar funderade hon på om det var hennes fel. Hur kunde han hamna så snett, trots att han vuxit upp i en kärleksfull familj?
– Det är fruktansvärt att ha ett barn som missbrukar och är kriminell. Det påverkar inte bara ytligt, det påverkar hela livet, ända djupt in i själen, säger hon.
På senare år har mycket av kriminalpolitiken handlat om gängvåldet – och att bryta nyrekryteringen.
Tidöregeringen gick 2022 till val på hårdare tag mot brotten, och insatser har gjorts för att minska skjutningar och sprängningar. Samtidigt har Socialdemokraterna lagt sig nära M, SD, KD och L.
Fler poliser, ökad kamerabevakning och sänkt straffålder är exempel på sådant som funnits i rikspolitikens verktygslåda. Samtidigt pågår mycket arbete i landets kommuner.
En metod som en rad kommunpolitiker sagt ja till kallas MST och bygger på dygnet-runt-arbete med unga och deras familjer.
Programmet beskrivs som intensivt, och gör det jobbigt att vara kriminell.
Mamman och hennes son är en av drygt 4 200 familjer i Sverige som fått hjälp genom MST.
Det ses som ett alternativ till att placera unga, till exempel inom ungdomsvården, och syftar till att bryta en kriminell livsstil.
Familjen, skolan, socialtjänsten och polisen är involverade i arbetet som pågår fyra-sex månader.
Detta är MST, Multisystemisk terapi
Så fungerar det
Så många har deltagit
Av dessa har 3 800 fullföljt behandlingen.
Så mycket kostar det
Källa: Socialstyrelsen, Brå, Stockholms stad och MST Sverige.
För mamman blev situationen akut när sonen gick på högstadiet. Han har adhd och hade ofta känt sig utpekad i skolan.
Hon fick veta att han både sålde och använde olika droger.
Efteråt följde en orolig tid med vaknätter, telefonjour och utryckningar för att leta efter sonen – och ibland handgripligen hämta hem honom.
– Han har varit jättearg på mig. Men han har faktiskt alltid följt med. Men det är väl också för att det är så galet pinsamt att morsan dyker upp, säger hon.
När familjen erbjöds MST blev svaret ett självklart ja.
– Jag var så desperat och kände, hjälp oss någon! Det här blev mitt ”window of opportunity”, min chans. Det var nu, och inte om tre år när han kanske gått djupare ner i drogerna, säger mamman.
Hon fick en egen kontaktperson, som svarade när helst hon ringde. Lyssnade och kom med råd när hon grät.
Kontakten fokuserade på det positiva i familjen.
– Det var: Vad tycker han om att göra? Spelkvällar och ostbågar? Jaha, då har ni spelkväll en gång i veckan!
MST-teamet blev en brygga till socialtjänsten, som hon kunde larma om sonen inte kom hem som bestämt. Och till läraren, som hörde av sig om han var frånvarande.
I dag vet mamman att sonen var involverad i gängmiljön. Hur djupt hans engagemang varit har hon inga svar på, inte heller om han har hanterat vapen.
De besked hon fått är att alla som säljer droger kan kopplas till gängen.
Sonen är dömd för ett mindre allvarligt brott, dock inte inom gängmiljön.
Mamman säger att det hade kunnat vara värre.
– Han har nog bara haft tur. Och kanske också varit lite streetsmart.
Genom att berätta vill hon upplysa andra om att det finns hjälp att få. Också minska stigmat och visa att även den som vuxit upp kärleksfullt kan halka snett.
Hon tackar MST för att de gått från ”mörkaste mörker” till ”en solig vårdag”.
Hon tror att sonen hade varit död om de inte fått hjälp. För flera av hans dåvarande vänner har det gått illa.
Sonen lever i dag ett helt annat liv.
Han är vuxen, drogfri och har jobb. De gamla vännerna har han brutit med och han undviker platser som är intimt förknippade med livet som kriminell. Sista drogskulden har betalats av.
Den här morgonen har han ätit mysfrukost hos sin mamma.
Han berättade då vad som fick honom att följa uppmaningarna i programmet, att sköta skolan och sluta med drogerna och brotten.
– ”Jag klarade inte av att se hur du och pappa fullständigt gick sönder”, sa han, säger mamman.
Hon fingrar på ett örhänge och nickar mot sitt armband.
Smyckena har hon fått av sin son, som ett tack.
Hans enda krav inför intervjun har varit att hon ska säga att han är glad för att hon varit en ”skitjobbig morsa”.
Det blev hans räddning.
– Han har sagt till en kompis att det han utsatt mig för, det har han nu en hel livstid att betala tillbaka.
Stockholm är en av de kommuner som satsar på MST. Både det S-ledda styret och oppositionen står bakom insatsen.
Emilia Bjuggren (S), som väntas ta över som partiets toppnamn i staden efter valet, blir djupt berörd av mammans berättelse.
– Vilken fasa att gå genom med sin son, säger hon.
I Stockholm finns totalt fyra team. Varje team kostar cirka sex miljoner kronor per år och kan jobba med mellan 25 och 32 ungdomar åt gången.
En kostsam insats – men som ändå i längden sparar pengar eftersom unga som hamnar i missbruk eller kriminalitet kostar samhället stora belopp, menar Emilia Bjuggren som går till val på att inrätta ett femte team riktat mot ungdomar.
– Kostnaden betalar väldigt snart tillbaka sig i rena pengar. Men den största vinsten är så klart om vi kan se till att inte ett barn till får vapen i händerna, säger Bjuggren.
Christofer Fjellner, Moderaternas toppnamn i Stockholm, framhåller att det inte finns någon politisk osämja kring MST.
Däremot slår han fast att det inte är den viktigaste insatsen, det är att alla unga ska klara skolan.
– MST är jättebra, men det kommer alldeles för få familjer till del för att på riktigt vara det som stoppar inflödet av gängkriminella, att säga det är rätt tondövt.