Amerikanska försvarsdepartementet behöver 80 miljarder dollar för att täcka kostnaderna för Irankriget och andra extrautgifter, enligt Wall Street Journal. Osäkerheten för att äskandet godkänns av senaten är dock tills vidare stor.
Förstörd och förbrukad materiel, reparationer, underhåll och personalkostnader ger dagliga kostnader på hundratals miljoner dollar per dag för den amerikanska försvarsmakten i Irankriget. För en dryg månad sedan uppskattades summan till närmare 30 miljarder dollar sedan den amerikansk-israeliska attacken den 28 februari.
Det var en uppskrivning med 16 procent och en svår sak att svälja för kongressledamöter – i båda politiska lägren – som redan var emot att kriga i Iran över huvud taget. Notan har fortsatt att skjuta i höjden, rapporterar Wall Street Journal.
Försvarshögkvarteret Pentagon uppges ha kvantifierat beloppet till 80 miljarder dollar, motsvarande 770 miljarder kronor, i en tilläggsbudget för Irankriget och andra icke-krigsrelaterade utgifter. Det är vad biträdande försvarsminister Stephen Feinberg uppges ha framfört per telefon till en grupp folkvalda i veckan, enligt källor till tidningen.
Om Vita husets förvaltningsavdelning OMB ger sitt nödvändiga godkännande ska Pentagons äskande gå vidare till kongressen och där är krigsutgifter generellt inte populära. I representanthuset räcker absolut majoritet, men i senaten behövs som regel en kvalificerad majoritet på minst 60 av 100 röster.
– Det finns inte 60 röster i senaten för ett tilläggsanslag. Det tror jag är ett ganska träffande påstående som inte kommer att ändras inom den närmaste framtiden. De har inte gjort några ansträngningar för att hålla kongressen informerad, och de vet att kriget är oerhört impopulärt, säger demokratiska senatorn Chris Murphy.
Motståndet är principiellt och ekonomiskt motiverat hos Demokraterna och vissa republikanska ledamöter, men också ideologiskt. En del har påpekat att de inte kan rösta för några budgetökningar så länge kongressen inte formellt har godkänt de militära operationerna, så som man i efterhand gjorde med exempelvis Kuwaitkriget 1991.
Wall Street Journal påpekar att det finns en möjlighet att tekniskt kringgå 60-röstersregeln och bara med enkel majoritet godkänna en så kallad budgetförlikning. Republikaner i anslagsutskottet har dock avfärdat ett sådant förfarande. Det finns skäl att misstänka att fler senatorer än de fyra som röstade med Demokraterna i tisdagens votering som handlade om att tvinga president Donald Trump till att söka kongressens godkännande för kriget.