Grannen i lägenheten mitt emot väcker oss vid halv sju. ”T’es dégueulasse” – ”du är vidrig!” skrikgråter hon till någon vi antar är hennes pojkvän. Med vi syftar jag på oss tre grannar som sticker ut våra sömndruckna nunor för att försäkra oss om att allt står rätt till. Det finns en sak som är säker. Vi alla håller på att bli tokiga av hettan. Har du inte AC finns det ingenstans du kan pausa från värmen. Fläkten jag och min pojkvän köpte just innan värmeböljan slog till snurrar på högvarv, men skulle lika gärna kunna ersättas av en stor varm hårfön. Det går inte att fly hettan.
Dagen spås av Météo-France, Frankrikes nationella meteorologiska institut, bli ännu en ”kvävande dag”. Jag läser en master i Paris och arbetar under sommaren på en fransk bistro i Montmartre. De senaste dagarna har jag gått varje dag i närmare 40 graders värme uppför kullen längs Rue Ravignan och pustat i trapporna som leder upp till bistron. Montmartres gator som vanligtvis myllrar av folk är tysta. De som vistas ute är de turister som bokat sina Paris-biljetter ovetandes om det som väntade. Nu sitter de i skuggan och väntar på att dagen ska bli lidlig. När jag kommer fram till jobbet står jag en minut i kylrummet för att svalka mig.
Dystopin blev verklighet
I början av 2000-talet gjorde TV-kanalen TF1 tillsammans med Météo-France ett dystopiskt reportage där de iscensatte en väderleksprognos så som den förväntades utspela sig 2050. Meteorologen pekade på temperaturer upp mot 40 grader i Paris. Då tvivlade man på inslagets verklighetsförankring. Nu, år 2026, sker precis det som förutspåtts – drygt 25 år i förtid. Samtidigt som flera länder i Europa uppnår rekordhöga temperaturnivåer fortsätter Sverige bedriva en miljöpolitik som direkt motverkar de globala klimatmålen.
Mina arbetspass på bistron är uppdelade i två delar. Under min två timmar långa eftermiddagspaus återvänder jag till min lägenhet och sover middag. Det går inte att göra något annat. När jag vaknar har min pojkvän, som är fransman, undersökt vad som krävs för att vi båda ska kunna flytta till Sverige när våra studier är klara. ”Det kommer inte gå att bo kvar i Frankrike”, säger han. ”Det kommer vara för varmt”.
Ny värmebölja väntas
Värmeböljan som nu sköljer över flera europeiska länder har fört med sig många insikter. Jag har lärt mig att bikarbonat under armhålorna verkar bättre än deodorant, att värme isolerar folk på samma sätt som de utegångsförbud som följde med Covid-19 gjorde och jag har insett hur klimatförändringarna inte drabbade mig lika direkt när jag bodde i Sverige. Men det är bara en tidsfråga innan det sker även där. Jag, som planerat att inleda min arbetskarriär i Frankrike, funderar nu på om det överhuvudtaget kommer att vara beboeligt inom tio år.
Efter tio dagar av outhärdlig värme får vi äntligen respit. Några dagars vila innan en ny värmebölja väntas skölja över Frankrike den 5 juli. Franska folkhälsomyndigheten informerar om att antalet dödsfall har ökat markant under värmeböljan, både på sjukhus, äldreboenden och i hemmet. Dödsfall i hemmet har sedan den 24 juni ökat med 40 procent, inte minst inom regionen Île-de-France, där Paris ligger. Nu förbereder vi oss för värmen så gott vi kan. Vi försöker reparera vår fläkt som gått sönder och införskaffar överlevnadsfiltar att tejpa fast på fönstren för att hålla värmen ute. Paris är en stad illa förberedd för höga temperaturer och franska politiker uppmanar invånarna att dricka vatten. Som om vi gjorde något annat.
Budskapet är tydligt. Sverige är inte längre ett land som kan ses som en förebild för sitt arbete mot klimatförändringar.
I september är det val i Sverige. Under sittande regering har Sverige backat flera steg i sin miljöpolitik. Så pass mycket att EU-kommissionen varnat oss för dyra konsekvenser. I kommissionens granskning av EU:s medlemsländers ekonomiska och sociala tillstånd samt landsspecifika rekommendationer som släpptes i juni konstateras att Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade under 2024. ”Med sin nuvarande politik är Sverige inte på väg att uppnå EU:s utsläppsmål för 2030 om minskade växthusgasutsläpp.” Budskapet är tydligt. Sverige är inte längre ett land som kan ses som en förebild för sitt arbete mot klimatförändringar.
Vi litar på vetenskapen när vi låter den flyga oss till Thailand för två veckors solsemester mitt i den svenska vintern. Vi lägger våra liv i dess händer. Våra barns liv. Varför gör vi inte detsamma när det gäller vetenskapens kunskap om den globala uppvärmningen? Varför gör inte våra politiker det?
Värmeböljan i Paris är inte en varning om vad som kan komma att ske i framtiden. Den är framtiden. Frågan är inte huruvida vi har råd med en ambitiös klimatpolitik, utan huruvida vi har råd att fortsätta utan den.
Saga Backteman, masterstudent i internationell konflikt och kris vid Sorbonne i Paris