Artikeln i korthet
När Mattias Svanberg gjorde 4–1 mot Tunisien i Sveriges premiär var det tack vare den nya teknologin som målet godkändes. I SVT:s sändning visades en grafik upp, likt ett hjärtslag, att Alexander Isak var på bollen i ett tidigare skede.
– I bollen finns en sensor som känner av när bollen spelas. Med tolv kameror omkring mäts den med 50 bilder per sekund. Med den hjälpen, ”Snickometer” som det heter, kan man bedöma Alexander Isak, förklarade Jonas Eriksson i sändningen.
Samma sak skedde när Josko Gvardiol stötte in den sena kvitteringen i sextondelsfinalen mot Portugal. Domarna upptäckte en offside eftersom bollen i ett tidigare skede hade snuddat vid lagkamraten Igor Matanovics huvud.
Nudden var i stort sett omöjlig att se på video, men tack vare tekniken kunde målet dömas bort.
Inte alla experter är dock övertygade om att tekniken förbättrar fotbollen.
– Kroatien blev rånat. VM är inte ett vetenskapligt experiment, sa Zlatan Ibrahimovic i Fox-studion.
Dagen efter dramat sprids nyheten om ”Snickometer”. Men begreppet stämmer inte överens med verkligheten.
”Snickometer” utvecklades av den brittiske dataingenjören Allan Plaskett och implementerades i cricket på 90-talet. Tekniken tar hjälp av känsliga mikrofoner runtom planen. På det sättet kan ljudvågor visa om cricket-bollen träffat slagträet.
I fotbolls-VM handlar det inte om ljudvågor.
Den nya tekniken i VM
VM-bollen innehåller en IMU-sensor (Inertial Measurement Unit) med en accelerometer och ett gyroskop.
Accelerometern registrerar den snabba accelerationen när en spelare träffar bollen. Gyroskopet mäter hur bollens rotation förändras vid träffen.
Sensorerna skickar data trådlöst i realtid till VAR-systemet.
Genom att kombinera sensordata från bollen med kameror som följer spelare och boll kan systemet avgöra den exakta tidpunkten då bollen rörs. Den informationen används bland annat för att göra mer precisa offsidebedömningar.
Det handlar om bollens rörelse.
– Bollen har en sensor som samlar data 500 gånger i sekunden. Du får på acceleration, gyro och magnetometer, säger Jonas Willén, programansvarig för idrottsteknologi vid KTH.
”Väldigt dyr”
Datan synkas med tid och bild, och därför är det möjligt att realtid notera varje touch på bollen.
– Men det är inte en ljudvåg som visas. Det ser ut som en ljudvåg, men det är inte ljud vi ser. Det är acceleration, säger Willén.
Tekniken har funnits länge – den utvecklades för krockkuddar – men har först på senare år börjat användas i fotbollens värld eftersom det numera går att få statistiken i realtid.
Jonas Willén tror att man kommer att få se mer av den här typen av teknik i sporten.
– Men den är ju väldigt dyr att använda, så jag har svårt att se det i allsvenskan till exempel. Men i VM och de största ligorna som Premier League, absolut.