Därför blir maten på din tallrik dyrare av kriget i Iran
Kriget i Mellanöstern kommer att få stora konsekvenser för Europas och Sveriges livsmedelsproduktion – och göra maten vi äter betydligt dyrare. Branschorganisationerna Lantmännen och Livsmedelsföretagen slår nu larm.
Främst är det priserna på olja och fossilgas som rusat efter att USA och Israel började bomba Iran, som svarade med att attackera grannländerna i Gulfen och blockera sjötransporterna genom Hormuzsundet.
Och högre energipriser omvandlas snabbt till högre livsmedelspriser, menar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen:
– Ingen annan extern störning slår hårdare än ökade energipriser som sen smittar av sig på dyrare transporter, dyrare förpackningsmaterial och dyrare energi i förädlingsledet. Det påverkar hela livsmedelskedjan.
Priserna stiger snabbare
Exakt hur lång tid det kommer ta för livsmedelstillverkarna att passa de skenande kostnaderna vidare till konsumenterna är osäkert, men att kriget redan får priserna att stiga snabbare än de annars gjort står helt klart. Och ju längre konflikten i Mellanöstern pågår, desto större och mer långlivad blir prischocken.
Kriget orsakar även svårigheter för jordbruket. För att få lönsamma skördar är bönderna helt beroende av konstgödsel för att få grödorna att växa bättre och öka markens avkastning.
– Tar vi bort gödseln så försvinner hälften av världens jordbruksproduktion, som är fundamentet för alla de råvaror som sen ska bli till olika slags livsmedel. Det här kommer påverka allt på ditt frukostbord: mjölken, havregrynen, brödet och skinkan på brödet, säger Patrik Myrelid, strategichef på Lantmännen.
Hotad försörjning
25-30 procent av den globala kvävegödseln i form av urea exporteras genom Hormuz-sundet och är nu helt stoppad.
Dessutom är fossilgas från området kring Persiska viken helt nödvändig för tillverkningen av gödsel på andra håll. Även transporterna av denna är nu stoppad, vilket har orsakat en gasprischock som fått gödselpriserna att stiga så kraftigt att det gör jordbruk olönsamt.
– På längre sikt behöver Sverige beredskapslager och även bygga upp en förmåga att tillverka egen konstgödsel. Vi är ett av få länder i Europa som saknar egen produktion, säger Patrik Myrelid
Fakta om konstgödsel
- Konstgödsel (mineralgödsel) är industriellt framställda näringsämnen, främst kväve, fosfor och kalium (NPK), som används för att öka skördarna i jordbruket.
- Det är en mer koncentrerad form av näring än naturgödsel och ger snabb effekt, men bidrar till övergödning samt minskad markbördighet över tid.
- Kvävet tas ofta från luften, medan fosfor och kalium bryts i gruvor. Tillverkningen är mycket energikrävande, oftast används fossilgas, och bidrar till klimatförändringarna.
Källa: Naturskyddsföreningen
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.