Förövare söker kontakt via spel
Publicerad 14.42
Genom spel som Roblox kontaktas barn av vuxna förövare.
Polisen uppmanar nu vårdnadshavare att våga fråga sina barn om vad som händer på nätet.
– Många föräldrar frågar hur dagen har varit i skolan, men glömmer bort den digitala världen, säger cyberbrottsutredaren
Under de senaste åren har sociala medier och spelplattformar skapat nya tillvägagångssätt för förövare att få kontakt med barn.
Många av fallen som kommer in till polisen handlar om barn som tvingats och utpressats att skicka bilder och filmer på sig själva till vuxna människor.
Polisen uppmanar nu vårdnadshavare att ha mer koll på vad barnen gör på mobilen och datorn och vilka de pratar med.
– Det är vi vuxna som behöver ta ansvar. Vi ger barn tillgång till mobiler och sociala medier. Många föräldrar frågar hur dagen har varit i skolan, men glömmer bort den digitala världen. Fråga i stället: Har du spelat något nytt spel? Har du träffat någon ny kompis online? Hur går det i klasschatten på Snapchat? säger Anders Jos, cyberbrottsutredare hos polisen.
Så kontaktas barnen
Förövarna som utreds av polisen är vuxna personer i alla åldrar – och många av dem utger sig för att vara mycket yngre när de först tar kontakt med barnen.
– Vi brukar använda ett fiktivt exempel när vi föreläser. Vi säger att en flicka som heter Maja har fått en mobiltelefon och spelar Roblox efter skolan. Hennes användarnamn kanske är ”Maja_fotboll12”. Då kan en förövare direkt dra slutsatsen att hon sannolikt heter Maja, gillar fotboll och kanske är tolv år gammal. Förövaren kan sedan inleda en vänskaplig kontakt, säger Anders Jos.
Många av förövarna är skickliga på att skapa förtroende och en långvarig kontakt – samtidigt som de sätter barnen i en beroendeställning.
– Genom enkla frågor får de mer information om barnet – exempelvis var hon bor och vilket fotbollslag hon spelar i. Förövaren är ofta väldigt snäll, ger komplimanger och kan till och med köpa saker till barnet i spelet. Det skapar en känsla av förtroende och ibland också en känsla av skuld eller lojalitet hos barnet, säger Anders Jos.
– Till slut kan barnet skicka en bild som känns obehaglig att skicka. Ofta är det då situationen förändras. Förövaren börjar hota barnet och kräver mer material. Hoten kan handla om att sprida bilderna till familjen, skolan eller kompisarna. Det som började som en vänskaplig kontakt övergår då till utpressning och tvång, fortsätter han.
Uppmaningen till föräldrar
Anders Jos säger att den här typen av brott ofta omges av mycket skam och skuld, där de drabbade tror att det är de själva som har gjort fel.
– De kanske tänker att de visste att de inte borde ha gjort något, men gjorde det ändå. Eller så skäms de över att ha blivit lurade, till exempel av någon som utgav sig för att vara en jämnårig men i själva verket var betydligt äldre.
Han säger att det därför är viktigt att poängtera att det aldrig är den utsattes fel om något hänt, och att ansvaret ligger alltid hos förövaren.
– Man ska inte skuldbelägga eller straffa barnet om något har hänt. Det är en naturlig reaktion för många föräldrar att vilja ta mobilen eller införa skärmförbud när de upptäcker att deras barn blivit utsatt. Men barnet har inte gjort fel. Barnet har blivit utnyttjat, säger Anders Jos.
”Väcker funderingar”
Han säger också att vuxna ska försöka jämföra situationen med något som kan hända i den fysiska världen.
– När vi har föreläsningar om det här säger många att de inte skulle låta sina barn gå ensamma genom parken på natten, och att de aldrig skulle släppa in en vuxen man i sitt barns sovrum – men de låter sina barn ha sociala medier där de kan kontaktas av vuxna personer. Det brukar väcka funderingar hos vårdnadshavare när vi berättar mer om vad som kan ske digitalt, säger han.