Vi är inne i juli månad. Åter går Sverige på semester – och som vanligt når vi en ny topp i föräldraledighet.
Det är nu i juli som flest svenskar är lediga samtidigt. I år är det industrisemester från den 6 juli till den 2 augusti.
I Sverige har alla löntagare sedan 1978 lagstadgad rätt till 25 dagars semester, varav minst 20 sammanhängande dagar under sommarmånaderna. Men tiotusentals svenskar är semesterlediga betydligt längre än så.
Under juli och augusti väljer flest föräldrar att ta ut föräldrapenning för att förlänga semestern, täcka upp för stängda förskolor och skapa ett långt sommarlov med barnen.
Mer än 900 000 svenskar beräknas ta ut föräldrapenning i sommar. Det är en ledighet som arbetsgivaren inte kan säga nej till.
De flesta tjänstemän som passerat 40-årsstrecket har genom kollektivavtal rätt till en extra ledig ”gubbvecka” eller ”äldresemester”. Drygt 1,5 miljoner svenskar har på så sätt rätt till 30 dagars semester.
Därutöver drygar många svenskar ut semestern genom att ta ut komptid på sommaren i stället för att ta ut övertid i rena pengar.
Den möjligheten är dock starkt begränsad inom vård och industri. Den utnyttjas oftare av tjänstemän med mycket flextid.
Hur står sig då den svenska ledigheten internationellt?
• Semester. Sverige står sig väl gentemot omvärlden med 25 dagars lagstadgad semester. I Europa är det bara Andorra (30), Monaco (30), Frankrike (30), Moldavien (28) och San Marino (26) som har generösare semesterlagar.
Enligt EU:s regler är 20 dagars semester ett minimum. På den nivån ligger Italien, Nederländerna och Tyskland.
Sverige står sig väl även gentemot våra nordiska grannländer. I Danmark finns 25 lagstadgade semesterdagar, i Island 24, i Norge 21 och i Finland 20 dagar.
Ute i den vida världen har många länder 30 dagars lagstadgad semester, bland annat Madagaskar, Jemen och Bahrain. I Kuwait gäller 35 dagars semester. Det är dock ovisst om alla löntagare kan ta del av dessa förmåner.
USA är sämst i klassen. Där finns ingen lagstadgad semester. De som får sommarledigt får det tack vare särskilda semesteravtal med arbetsgivaren.
• Föräldraledighet. Svenska föräldrar har totalt rätt till 480 dagars betald ledighet per barn. Det räcker teoretiskt till flera sommarlov.
I EU-länderna har föräldrar rätt till minst 120 dagars betald ledighet. I många länder har föräldrarna rätt till längre ledighet, men oftast med sämre ekonomisk ersättning än i Sverige.
Bland de länder som erbjuder längre föräldraledighet finns Estland (410 dagar), Tyskland (300), Norge (295), Storbritannien (260), Spanien (160) och Finland (160 dagar).
• Betalda helgdagar. I Sverige finns tio betalda helgdagar, varav två under sommarmånaderna (6 juni och midsommarafton). Det finns länder med både fler och färre sådana dagar.
Bland de länder som har fler betalda helgdagar märks Island (16), Lettland (15), Litauen (15), Albanien (14), Liechtenstein (13) och Finland (10).
Bland de som har färre sådana dagar märks Danmark (9), Tyskland (9), Nederländerna (9) och Grekland (6).
• Arbetande timmar. De många ledigheterna påverkar antalet årliga arbetstimmar. I en ständigt pågående debatt om behovet av kortare arbetstid påstås att vi svenskar arbetar både mer och mindre än arbetstagarna i vår omvärld.
De som hävdar att vi arbetar färre timmar per år och person än genomsnittet i OECD-länderna hänvisar till att vi har lång semester, långa föräldraledigheter och en hög andel deltidsarbetande.
Enligt Svenskt näringsliv arbetar en arbetande svensk cirka 1 440 timmar per år. I länder som USA, Grekland, Mexiko och Sydkorea ligger snittet över 1 700 arbetstimmar per år.
Men om man ser till befolkningen i stort arbetar svenska folket mer än löntagarna i de flesta jämförbara länder. Enligt LO ligger Sverige i topp när det gäller antalet arbetade timmar per invånare eftersom vi har hög sysselsättningsgrad och långa arbetstider.
I en nordisk jämförelse arbetar svenskar fler timmar än danskar, norrmän, finländare och islänningar – oavsett om man räknar arbetstimmar per invånare eller per sysselsatt person.
Men vi ligger klart lägre i totalt antal arbetade timmar per år och per person jämfört med de flesta länder utanför Europa.