Vid 10-tiden stiger presidenten upp ur sängen. Då har han varit vaken stora delar av natten och postat inlägg på den egna sociala mediekanalen Truth Social. Dagarna saknar en tydlig struktur och möten kan närsomhelst avbrytas om en favoritreporter eller gammal företagarkompis ringer. Seriösa underrättelsedragningar har ändrat karaktär och ersatts av korta filmklipp från krigsministern Pete Hegseth med våldsamt innehåll, som fartyg som sprängs bort i Karibiska havet.
Det är belysande interiörer av den amerikanska presidentadministrationen i den nya och uppmärksammade boken ”Regime Change”. Boken är författad av två respekterade reportrar vid New York Times, Maggie Haberman och Jonathan Swan, och baseras på över 1000 intervjuer under tre år.
Det är ställt bortom alla tvivel att USA befinner sig i en politisk kris. Donald Trump har destabiliserat landet och de demokratiska institutionerna genom en ofantlig mängd presidentdekret, ett ständigt ifrågasättande av maktdelningen och direkta försök att påverka valresultat. Den finansiella redovisningen för 2025 visar att presidenten och flera av hans familjemedlemmar har gjort enorma ekonomiska vinster. Trump tjänade över en miljard dollar bara på kryptovaluta förra året. Nu höjs också tonläget inför det amerikanska mellanårsvalet den 3 november.
Den amerikanska migrationspolisen ICE har skapat rubriker över hela världen efter dödsskjutningar och eskalerande våld. Vi ser dessutom ett sällan tidigare skådat politiskt våld med flera mordförsök på presidenten, en mördad demokrat som tillsammans med sin man sköts till döds i hemmet och en mördad opinionsbildare på högerkanten. Tankarna går osökt till de våldsamma 1960-och 70-talen i USA.
Lika destabiliserande är relationen till omvärlden. Trumps hätska utfall mot Nato och Europa varvas med verbala attacker mot länder som Kanada, Danmark och Ukraina. Till det kan läggas ett ogenomtänkt krig mot Iran, en kupp mot Venezuela och ett plötsligt möte med Vladimir Putin i Alaska. Och såklart handelskrig, tullar och ekonomiska hot mot allierade.
Det är lätt att fastna här. Vissa – som inte kan skilja på Trump och USA – går så långt som att kräva att vi ska klippa banden med landet. Men det vore ett misstag av bibliska proportioner. För banden som binder oss samman är livsviktiga för både USA och Europa.
Amerikaner har tilldelats överlägset flest Nobelpris, över 400 stycken. Det är ett av många uttryck för deras vetenskapliga excellens. De stora amerikanska bolagen, toppuniversiteten och tillgången på kapital samverkar för att skapa ett unikt klimat för framsteg. Vi ser det inom medicinsk forskning med helt ny, avancerad cancerterapi som sprider sig till länder som Sverige, ny bromsmedicin mot alzheimers (där Sverige också ligger i framkant) och biologiska läkemedel mot autoimmuna sjukdomar som MS.
”Banden som binder oss samman är tvinnade av vetenskap, kultur, ekonomi, teknologi, försvar men också släkt, vänner och historia.”
Vi ser det i den teknologiska utvecklingen där USA har knuffat Europa framför sig i över 100 år. När massmedierna först kom med radio och sedan tv valde Europa att monopolisera och kväva utvecklingen medan USA tillät den att utvecklas fritt. Det var i den amerikanska miljön som Jan Stenbeck flera decennier senare hämtade inspiration för att revolutionera den svenska telekom- och mediebranschen. I dag ser vi samma utveckling vad gäller den nya techsektorn, där amerikanska bolag som Microsoft, Alphabet, Amazon, Apple och Meta dominerar och leder utvecklingen. Visst finns det riktiga problem att beakta vad gäller techjättarna men sammantaget ska Europa vara tacksamma över att det är USA och inte Kina som just nu leder AI-racet. USA är också den viktigaste marknaden för svenska multinationella företag, som Ericsson och AB Volvo. Det är inte en slump att Klarna och Spotify valde att notera sig i New York.
Inom försvarssamarbetet är det europeisk-amerikanska bandet omistligt. Den europeiska säkerheten har under hela efterkrigstiden varit beroende av USA:s närvaro och uppbackning. Den osäkerhet som Donald Trump sprider är farlig men att Europa nu tar sitt försvar på allvar är en efterlängtad och nödvändig utveckling. Det var även amerikanerna som var pådrivande i att släppa in hela det forna östblocket i Nato och har på så vis ritat om den europeiska säkerhetsarkitekturen i grunden. Europa köper mer än hälften av allt försvarsmateriel från USA och numera använder både svensk polis och den svenska försvarsmakten mjukvara från Palantir. Det handlar bland annat om underrättelse- och analysarbete.
Det finns inget land som Sverige har så nära kulturella band till som USA. Vi har avskaffat våra svenska påskkärringar till förmån för amerikanska spöken under Halloween, nästan alla svenska kvinnor förväntar sig en blomma på Alla Hjärtans Dag och vår nya kommersiella höjdpunkt är Black Friday. Vi ser på amerikanska serier och filmer, inte sällan via amerikanska Apple-TV eller amerikanska Netflix, och lyssnar på amerikansk musik.
Listan kan göras nästan hur lång som helst. Banden som binder oss samman är tvinnade av vetenskap, kultur, ekonomi, teknologi, försvar men också släkt, vänner och historia. Så från ett land med dubbelt så många, mycket skiftande, år på nacken: med hopp om snar bättring – grattis på 250-årsdagen!