Sverige får beröm när världen snålar på bistånd
Publicerad 07.47
Finansieringen av humanitär hjälp för några av världens värsta flyktingkriser ligger på rekordlåga nivåer när halva 2026 passerat. Men Sverige sticker ut när solidariteten i världen minskar.
– Sverige fördelar alltid hjälpen utifrån humanitära behov, säger norska Flyktninghjelpens generalsekreterare Jan Egeland.
Bara 30 procent av den finansiering som krävs för att ge humanitärt bistånd har betalats ut hittills i år, den lägsta nivån sedan 2019, enligt Flyktninghjelpen (NRC). Miljoner människor överges av omvärlden när bland annat Nordamerika och Europa drar ner på biståndet, varnar organisationen.
Strategiska och politiska skäl har gjort att intresset för att ge minskat, enligt Jan Egeland. Även Sverige har reducerat biståndet, men sticker fortfarande ut.
Svensk tradition
–Det är ingen tvekan om att Sida och därmed Sverige haft en tradition om att alltid ge där behoven är som störst när det gäller humanitär hjälp. Sverige upprätthåller principer som är hävdvunna nu genom 100 år, säger Egeland och hoppas att fler följer efter.
Det är skillnad på humanitärt bistånd och bistånd till utveckling eller militär hjälp, påpekar han.
–Man måste skilja mellan regimen och människor i nöd. Man kan inte reducera matransoner till svältande barn.
Straffar kvinnor och barn
Afghanistan är ett av de länder i världen som nu får minst finansiering. USA har avslutat allt humanitärt bistånd till Afghanistan, trots att man fram till 2024 stod för mer än 40 procent av det humanitära biståndet dit.
–Man straffar kvinnor och barn för det som maktens män gjort sig skyldiga till, säger Egeland.
Särskilt utsatta efter det att USA:s krig mot Iran bröt ut är de cirka fyra miljoner afghanska flyktingar som befinner sig i Iran.
– När USA och Israel bombade Iran blev många afghaner hemlösa och alla afghaner fick en ännu mycket sämre ekonomisk situation på grund av den enorma ekonomiska krisen i Iran. Jag har besökt afghanska flyktingfamiljer i Iran, de ställer sig frågan vart de ska ta vägen. De får varken hjälp från Iran eller Europa.
Libanon, Ukraina och Gaza är länder vars flyktingkriser fått mycket uppmärksamhet i medier. Kongo-Kinshasa, Sudan, Somalia och Jemen har däremot hamnat i skuggan och är kraftigt underfinansierade.
– Tidsandan är inte god. Det fanns en helt annan vilja att visa solidaritet för 30–40 år sedan, säger Egeland.