Det här ska ha varit det sista riktiga bagarväckningsflyget för min del detta VM. Tror jag.
Oavsett, fem timmar efter att ha kravlat mig upp från hotellsängen i Sunnyvale så sitter jag i ett pressrum i Los Angeles, drygt 550 kilometer söderut.
Det hade blivit dags att se ”La Roja” igen. Att se Lamine Yamal igen.
Också att se bekanta sig med SoFi Stadium igen.
En helt utmojordiskt ”spacead” arena på alla sätt och vis.
Kostade närmare 55 miljarder kronor
När arenan började byggas för stadens två NFL-lag (Rams och Chargers) 2016 så var målbilden redan där att detta skulle bli något annat än det man sett tidigare. Inte bara en idrottsarena utan ett underhållningsmecka byggt för precis alla former av supportrar och individer. När bygget stod färdigt och invigdes 2020 var Los Angeles nya arenaflaggskepp den dyraste arena som någonsin byggts – i världen. 5,5 miljarder dollar (motsvarande närmare 55 miljarder kronor).
Och så klart det märks. För den här arenan har ju allt man kan tänka sig en modern eventvänligt skrytbygge ska ha. Vattendrag, vattenfall och palmträd, både utanför och innanför arenapelarna. Mat och dryckesförsäljning i alla möjliga former, varianter och priser. Milslånga köer, framförallt till souvenirstånden. Rulltrappor till höger och vänster. Avspärrningar till VIP-logér och lyxutrymmen till höger och vänster också. Tydligen (även om jag inte hittade dem på min spontana rundtur) ska det också finnas fyra ”amningspoddar” och två lugnande, ”multisensoriska rum”. Och då är inte den inglasade, ljuddämpande pressboxen ett av dem.
Men framförallt finns det ju en över 74 000 kvadratmeter stor, rundad skärm, kallad en ”infinity screen”, hängandes arenataket. Den kostade närmare 400 miljoner kronor att bygga och är, givetvis, den största du kan hitta på en idrottsarena. Ovanför den är taket byggt av LED-skärmar. Ifall arenan får lust att signalera något till flygplanen som passerar precis över på väg att landa på Los Angeles flygplats.
”Alla köer är helt galna”
Medan jag flyter runt inför avsparken bland alla rödklädda fans så hittar jag också två gulklädda i vimlet.
– Om man manifesterar kanske Sverige kommer tillbaka in i VM, säger LA-boende svenskan Christina Morley med ett skratt.
Hon och hennes man är på plats i arenan för första gången.
– Det är helt fantastiskt. Arenan är jättefin, men våra platser är väldigt högt uppe. Vi kommer nog kunna slå händerna i taket, säger hon och pekar upp mot en avlägsen höjd uppe på femte etage.
Det är ju den dyraste fotbollsarenan som någonsin byggts.
– Det skulle jag kunna förstå.
Vad är det sjukaste ni sett hittills här i arenan?
– Jag skulle nog säga alla köer. De är helt galna. Men maten är också faktiskt jättegod, säger Christina, och blickar mot en uppäten tallrik av vegansk kyckling med pommes.
Jo, även olika matpreferenser har tänkts på i utformandet av detta moderna (fotbolls)underhållningspalats.
Noll spänning
Utifrån allt som erbjuds i detta rymdskepp en matchdag kan man förstå att kändisar som Penelope Cruz (jättejubel), en handfull spelare från Boston Red Sox (utbuade) och Alexia Putellas (anmärkningsvärt sval reaktion) hittade dit och dök upp på monsterskärmen denna torsdag i LA.
Och matchen då? Den trillade Spanien hem utan att behöva förta sig mot ett Österrike som blev sönderpressade snarare än pressade sönder (som brukar vara ett Ralf Rangnick-lags modus operandi annars).
Spänning och dramatik? Nja, det blev det inte mycket av. Men visst såg Spanien ut som att de skulle kunna vara, och bli, världens bästa landslag när allt ska summeras om några veckor. Vilket väl har sitt eget underhållningsvärde ändå på något vis.
Och oavsett är det ju en arena byggd för att inte kunna bli uttråkad på. Oavsett vad som faktiskt försiggår på planen.