DN Debatt. ”Det är dags för en skattereform – över partigränserna”
DN DEBATT.
Vi har inte råd med fler nödlösningar i skattesystemet. Nu måste fokus ligga på att öka effektiviteten och säkra välfärdens finansiering. För att göra det krävs en reformering av skattesystemet. Om vi vinner valet bjuder vi in till partiöverskridande samtal och inleder det arbetet. Vi gjorde det tillsammans på 90-talet, vi kan göra det igen, skriver Mikael Damberg (S).
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Sverige står inför stora utmaningar. Omvärldsläget kräver en snabb utbyggnad av försvaret. Energisystemet behöver förstärkas, infrastrukturkapaciteten öka och gängkriminaliteten stoppas. En åldrande befolkning innebär växande behov i välfärden. Grunden för att vi ska klara detta gemensamma åtagande är en ekonomi med hög tillväxt och låg arbetslöshet. Därutöver krävs en ansvarsfull användning av skattemedel och ett effektivt system. Det övergripande syftet med systemet är att finansiera våra gemensamma välfärdsåtaganden och bidra till att lösa samhällsproblem.
På 90-talet genomfördes det som ofta kallas ”århundradets skattereform”. Reformen byggde på principer om likformighet och neutralitet. Med breddade skattebaser kunde skattesatser sänkas och marginalskatterna minskade för en majoritet av skattebetalarna. Det var positivt.
Nu behöver vi återigen ta ett samlat grepp om skattesystemet i syfte att öka effektiviteten, likvärdigheten och säkra välfärdens framtida finansiering. Det är ett stort arbete och det kommer att ta tid, men vi socialdemokrater går till val på att inleda det under nästa mandatperiod. Om vi vinner valet kommer vi att bjuda in till partiöverskridande skattesamtal. Vi gjorde det tillsammans på 90-talet, vi kan göra det igen. För dessvärre har systemet blivit alltmer svåröverskådligt och ineffektivt sedan dess.
Undantag, avdrag och kortsiktiga insatser i skattesystemet kan enskilt vara motiverat, men förstärker långsiktigt utvecklingen mot ett mer ineffektivt system, där ekonomiska beslut i högre grad påverkas av skatteregler än av produktivitet och effektivitet. Den utvecklingen har förstärkts under Tidöregeringen.
Samtidigt förändras ekonomin snabbt. Digitalisering och globalisering har ökat kapitalets rörlighet och gjort det mer komplext att säkra nationella skattebaser. Förutsättningarna för framtidens baser påverkas när traditionella baser som fossila insatsvaror successivt fasas ut. Internationella företag kan i högre grad flytta vinster mellan länder, vilket riskerar att snedvrida konkurrensvillkor. Växande ekonomiska klyftor ökar kraven på legitimitet och rättvis fördelning av skattebördan.
Vi menar att det är dags att återigen ta skattesystemet på allvar. Politiken behöver ta ansvar för att systemet ska fungera i framtiden. Under lång tid har akademi, näringsliv och fackliga organisationer pekat på bristerna i dagens system, men politikernas vilja att vinna väljare med kortsiktiga reformer har lett till ett svåröverskådligt system där avdrag och undantag staplas på varandra – det är en utveckling som ökar komplexiteten i skattesystemet och skadar svensk konkurrenskraft.
Det vore en styrka för Sverige om vi hade en bred överenskommelse om skattesystemets utformning. Politiska partier har olika uppfattningar om nivåer, välfärdens omfattning och utformningen av enskilda skatter. Men bland riksdagens partier borde det finnas ett gemensamt intresse av ett modernt system som är mer effektivt, enklare, mer likformigt och som bättre motverkar skatteundandragande.
För Socialdemokraterna är inriktningen tydlig. Vi vill genomföra en reform som skapar förutsägbarhet, effektivitet och rättvisa, och som vilar på breda baser. Skevheten i beskattningen av arbete och kapital behöver minska. Ett effektivt system styr inte ekonomiska beslut i onödan. Därför behöver principerna om enkelhet och likformighet värnas. När liknande inkomster beskattas olika uppstår snedvridningar som riskerar att gynna skatteplanering framför arbete, investeringar och företagande.
Vidare är tilltron till systemets stabilitet och rättssäkerhet minst lika viktig som skatteuttagets storlek och nivån på enskilda satser. Studier visar att upplevd rättvisa är central för viljan att betala skatt och efterlevnad. För oss socialdemokrater är det centralt att den betalas efter bärkraft. Punktskatter kan fylla viktiga syften för exempelvis folkhälsa och miljö, men ett alltför stort fokus på styrning genom systemet riskerar att öka komplexiteten och försvaga dess effektivitet och legitimitet.
Ett modernt och rättvist system måste vila på breda skattebaser. Smala baser kräver högre satser och förstärker incitamenten till skatteundandragande. Att begränsa möjligheterna till aggressiv skatteplanering är också centralt. Varje år går stora intäkter förlorade genom skatteundandragande och avancerad skatteplanering. Det borde finnas en bred samsyn i riksdagen kring att alla ska betala det som vi är överens om.
Nu är det dags att ta Sveriges skattesystem på allvar. Vi vill göra vardagen bättre för svenska folket och leverera resultat för Sveriges bästa. Då behöver Sverige ett system som både säkrar konkurrenskraften över tid och välfärdens finansiering, och inte ytterligare tillfälliga lösningar för kortsiktig politisk vinning. Det är en inriktning som tar sin utgångspunkt i ekonomisk analys snarare än i kortsiktiga politiska överväganden. Vi upplever att det finns ett brett stöd bland ekonomer och experter för att öka effektiviteten i skattesystemet, samtidigt som stödet också har vuxit hos arbetsmarknadens parter – nu hoppas vi att riksdagens partier också kommer upp på banan.