Mobilklippet fångar hur en man förs bort. Nyligen fanns här dyner och strandgräs, men de har mejats ned, och mannen har kommit för att protestera. Han får ett slag på strupen och segnar ihop. Han släpas iväg, medvetslös, av svartklädda säkerhetsvakter. Vakter, ska det visa sig, med koppling till Donald Trumps svärson Jared Kushner.
För Jorina Kadare, och många andra, blev det droppen. Ett exempel på hur staten säljer ut deras Albanien, utan varken stöd eller vetskap bland folket. Hon var på väg att flytta tillbaka till Sverige, men kände nu att hon var tvungen att stanna, och tog till gatan. Under den månad som passerat sedan vakterna misshandlade mannen har demonstrationerna vuxit till tiotusentals människor.
– Det här handlar inte bara om korruption, säger Kadare.
– Det är en röta som går genom hela systemet. För oss finns det ingen väg tillbaks, vi kommer kämpa till slutet.
SvD träffar henne i Vasaparken i Stockholm, dit hon rest för att träffa vänner.
– Titta, en park som fungerar, vägar som fungerar, folk som har möjligheter.
Boom av skrytbyggen
Kadare bodde i Sverige mellan hon var 13 och 25 år. 2009 flyttade hon tillbaks och jobbade för FN-organet UNDP och Sida. Men sedan december har hon stått utan anställning, Och att klara sig som arbetslös, ensamstående mamma i Albanien är i stort sett omöjligt, säger hon.
– Du måste betala för sjukvård. Skolan är tre timmar om dagen. För att få jobb krävs det att du betalar rätt personer. Om jag inte haft välbeställda föräldrar hade jag hamnat på gatan.
Albanien tillhör Europas fattigaste länder, men relativt sett har ekonomin varit på uppgång, framför allt på grund av turism. Antalet besök till landet har ökat med 85 procent sedan 2022. Byggsektorn har rusat i samma takt.
Det har varit kärnan i premiärminister Edi Ramas politiska gärning – och den har haft positiva effekter. Under hans 13 år vid makten har fattigdomen minskat, arbetslösheten sjunkit och reallönerna ökat.
Längs kusten tar nu lyxresorter form. Det är Jared Kushners riskkapitalbolag Affinity Partners som står bakom det förmodligen mest ambitiösa projektet. På ön Sazan och i kustområdet Zvërnec ska de bygga en hel turiststad för 50 till 60 miljarder kronor.
Kushners fru Ivanka Trump har sagt i en podcast att paret ”hittade” området häromåret under en simtur från en väns båt.
– Vi vandrade upp, barfota hela vägen till toppen, och vi var helt betagna.
Men projektet har väckt stor ilska. I området finns kritiska ekosystem för flyttfåglar och utrotningshotade arter. Utan förvarning upptäckte lokalbor i slutet av maj att marken börjat beredas, stängsel hade uppförts och säkerhetsvakter placerats ut.
– Det är ett magiskt vackert område, säger Jorina Kadare.
– Ingen har rätt att så mycket som kröka ett grässtrå där, än mindre komma in med bulldozrar.
Organiserad brottslighet ett djupt problem
Men naturförstörelsen är bara en sida av historien.
Det handlar också om vem som gynnas av den ekonomiska utvecklingen.
En stor del av byggboomen i Albanien består av paradbyggen. Som den nya nationalteatern, ritad av danska Bjarke Ingels Group. Och Skanderbeg Building, ett 85 meter högt bostadshus format efter nationalhjälten Skanderbegs huvud.
Det har gjort att bostadspriserna skjutit i höjden. De har ökat med drygt 32 procent på årsbasis bara under första halvåret 2025, enligt den albanska centralbanken. Samtidigt står många av byggnaderna tomma. Enligt den senaste officiella statistiken, från 2023, var en tredjedel av huvudstaden Tiranas lägenheter vakanta. Och många av bolagen bakom projekten är helt nystartade.
– Det är oklart var pengarna kommer ifrån, vilket lett till anklagelser om pengatvätt, säger Florian Bieber, professor i sydosteuropeisk historia på universitetet i österrikiska Graz, till SvD.
Organiserad brottslighet är sedan länge ett djupt problem i Albanien. Mycket svepte in i och med det vakuum som uppstod då den kommunistiska diktaturen störtades i början av 1990-talet. Sedan dess har albansk maffia blivit ett nav för illegal migration och narkotikahandel till Europa. Och linjer har dragits både till den sittande regeringen samt oppositionen, som hade makten dessförinnan.
I en intervju med den oberoende publikationen Tirana Times uppskattar ekonomen Zef Preci att Albaniens ekonomi utgörs av så mycket som 40 procent kriminella och informella pengaflöden. Landets egen korruptionsmyndighet beskriver fastighets- och turistsektorn som brottslingarnas främsta medel för pengatvätt.
– Det finns en fasad av utveckling, säger professor Bieber, men den kommer inte invånarna till del.
3-4 procent av befolkningen demonstrerar
Allt detta har del i den frustration som bubblat upp vid upptäckten av Jared Kushners lyxprojekt. Och flamingon, som häckar i just det kustområdet, har blivit demonstranternas symbol.
Varje kväll samlas nu en brokig skara, både i Tirana och andra städer. Miljökämpar, studenter, nationalister, liberaler, HBTQ-aktivister och medelklassfamiljer. Vissa helger har demonstrationerna svällt till aldrig tidigare skådad storlek.
– Det är omkring 3 till 4 procent av landets befolkning som protesterar, säger Florian Bieber på universitetet i Graz.
– Att regeringen stödjer just Kushners projekt är en del av autokratiska Balkanledares verktygslåda. De försöker bygga goda relationer till politiska spelare i västvärlden.
Först samlades demonstranterna under mottot ”Albania is not for sale”, men nu har det bytts mot ”New Albania”. De kräver förändring på djupet: regeringen ska avgå och oppositionen lämna sina platser i parlamentet. Makten ska ges till en teknokratisk övergångsregering.
Men Gresa Hasa, albansk doktorand i juridik på universitetet i Graz, tror inte att protesterna kommer lyckas. Ett stort ansvar vilar på EU, menar hon.
Albanien genomgår just nu ansökningsprocessen för medlemskap till unionen och gör snabba framsteg. I slutet av maj – just innan det våldsamma videoklippet vid Kushners byggprojekt blev viralt – gav EU-kommissionen tummen upp för landets rättsväsende och grundläggande rättigheter.
– Folk är besvikna och kräver att EU-kommissionen slutar stödja vår regering, säger Hasa.
– De måste skicka företrädare att träffa demonstranterna och utvärdera situationen på plats.
Har prejats på motorvägen
Professor Florian Bieber säger att även om Albaniens internationella inflytande är begränsat kan demonstrationerna få regional effekt.
– Grannländerna följer utvecklingen noga. Det är större än Albanien. Andra länder i regionen, som Turkiet, är också demokratiska på ytan men styrs av autokrater. Här kommer nu ett exempel på ett folk som inte längre nöjer sig med det och söker utlopp för sina åsikter.
Hittills har protesterna varit fredliga, även om polisen använde vattenkanoner i början av juni, och ett fyrtiotal demonstranter greps under tisdagen efter att ha kastat ägg på parlamentarikers bilar. Jorina Kadare beskriver det ändå som att våldet hänger i luften. Att hennes konton på sociala medier har hackats, att hon fått motta märkliga samtal och återkommande förföljts.
– Vid flera tillfällen har bilar försökt preja mig på motorvägen när jag haft mina söner i bilen. Jag brukar bromsa in och krypa fram. Men andra som demonstrerar blir också hotade, och många värre än jag.
Premiärminister Edi Rama beskriver protesterna ömsom som oseriösa, ömsom som hybridkrigföring med kopplingar till Serbien och Iran.
I början av juni intervjuades han av CNN och viftade med ett tjockt häfte kallat ”The Albanian Files”. Det innehåller alla de prestigeprojekt han säkrat.
– Alla de här anklagelserna är fake news. Vi är inte här för att förstöra landet, vi är här för att göra Albanien till en förebild.
Jorina Kadare har läst häftet och suckar.
– Om Rama håller kvar makten är det kört. Då kommer vi aldrig mer kunna få jobb.
Men hon beskriver också den här stunden som en unik möjlighet.
– Tar vi inte den här chansen kommer vi aldrig se vårt land igen. Då kommer Albanien tillhöra en elit med privatjet och lyxjakter.