Jag är glad över att Pekka fick uppleva sin utnämning till jubeldoktor vid Lunds universitet. Akademien betydde mycket för Pekka. Hans doktorsavhandling, ”Equality and democracy. Studies of teacher training”, handlade om demokrati och studenters inflytande. Just dessa kvaliteter var vägledande för universitetslektor Pekkas undervisning av studenter och handledning av forskarstuderande. Som prefekt vid en institution på lärarhögskolan där Pekka tjänstgjorde under en period upplevde jag hans skicklighet som lärare och engagemang för studenter i behov av särskilt stöd.
Inom pedagogiska institutionen var Pekka ledare för flera forskningsprojekt rörande till exempel ungdomars aggressivitet och effekterna av ungdomarnas tv-tittande. Det sista påminner om dagens debatt kring ungdomar och mobiler. Pekka antog gärna svåra utmaningar.
Pekka var legitimerad psykolog och specialist i klinisk psykologi och schematerapi. Under ett halvt sekel var arbetet som psykolog väldigt viktigt för honom. ”Jag ser ofta resultat av min påverkan”. Före pensioneringen arbetade han parallellt med universitetet i eget företag som legitimerad psykolog. Pekka deltog med framgång i utvecklingen av psykologverksamheten inom Vellinge kommun och verkade i företagshälsovården på Alfa Laval.
Pekka gick aldrig i pension på riktigt. Han fortsatte som psykolog på vårdcentral med behandlingsuppgifter för region Skåne. De sista åren arbetade han från egen mottagning. Pekka var mycket efterfrågad och arbetade med sina patienter någon vecka innan han gick bort.
Våra villatomter gränsade till varandra i Falsterbo. Här utvecklades en stark vänskap mellan våra familjer. Pekka och Marianne bjöd ofta på läckra måltider och roliga upptåg med våra respektive barn. Vänskapen mellan vuxna och barn är fortfarande stark femtio år senare mycket beroende på Pekkas funktion som nav. Relationen mellan Anna och min dotter Cecilia påminner om Pekkas och min.
Pekka älskade sina barn, Anna, Petter, Emma och fanns för dem i hela sitt liv och kärleken var besvarad. Barnbarnen omfattas av samma stöd och kärlek. Han var ett stöd för syskon i olika sammanhang. Hans insatser för sin syster med funktionsnedsättning var imponerande. Pekkas finska arv fick blomma ut i hans kärleksfulla relation till mamma Ruth.
Pekka var verkligen duktig på att hantera tid. Trots krav och önskemål inom den privata och professionella sfären hann Pekka med att spela golf och bridge. Han var en mycket skicklig bridgespelare och hade lågt handikapp i golf.
Under senare år köpte Pekka och Gullmay, hans livskamrat, ett hus på Österlen där många av deras vänner samlades. Pekka uppskattade särskilt att Österlen blev en samlingspunkt för hans kära barn och barnbarn. De senaste åren har Pekkas och mina kontakter varit mera sporadiska, men när de väl etablerats har tack vare Pekkas värme och humor vår vänskap stärkts ytterligare.
Pekka, du är saknad. Vila i frid.
Börje Lindblom med familj