Det har inte saknats anledningar till oro under årets första halvår. Ändå har börskurvorna fortsatt uppåt.
Sedan årsskiftet har Stockholmsbörsens breda index stigit 5,3 procent. OMXS30, det som brukar kallas för storbolagslistan, har klättrat över 11 procent. Detta trots ett halvår med stora rörelser både upp och ned – och som präglats av energikriser, nya tullutspel från USA och krig både i Mellanöstern och mellan Ryssland och Ukraina.
– Geopolitik är ett ständigt närvarande tema. Tittar man på hur det brukar se ut så har geopolitiska händelser sällan stora konsekvenser för aktiemarknaden, vilket det inte hade nu heller, säger Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank.
Hon säger att det varit ett händelserikt första halvår som började med hög optimism, där de flesta var inställda på stigande börser. Det följdes upp med nya tullar och USA:s krig med Iran. Oljepriset sköt i höjden och börserna började sjunka för att sedan återigen klättra.
Esbjörn Lundevall, aktiestrateg på SEB, är imponerad över börsens styrka i ljuset av alla händelser. Stigande oljepris och ett stängt Hormuzsund har vägts upp av överraskande stark vinstutveckling hos bolagen.
– Det har inte blivit så pass illa som i stort sett en enig expertkår trodde det skulle bli för drivmedelspriserna med en stängning av Hormuzsundet, säger han.
Trots skräckscenarior har de svenska bolagen alltså visat motståndskraft och ekonomin varit mer robust än man trott. ”Business as usual”, beskriver Maria Landeborn läget, och pekar på att svenska bolag under det första kvartalet slog förväntningarna något och att de visat upp försiktig optimism för resten av 2026.
Vinnare och förlorare på börsen
Zoomar man in på sektorer har energibolagen gått väldigt starkt. Kraftförsörjningsindexet, ett sammanvägt index för energibolag, har stigit 67,6 procent sedan årsskiftet, med flera oljebolag i topp.
Telekomindex är upp över 18 procent och de svenska industribolagen har gemensamt stigit drygt 9 procent.
Bland branscher som i stället haft det tufft hittar vi sällanköpsvaror och fastigheter.
– På förlorarsidan är det ganska mycket cykliska bolag som inte drar nytta av investeringsboomen i AI. Många konsumentorienterade bolag men även skogsindustrin som fortsätter lida av kriget mellan Ryssland och Ukraina, säger Esbjörn Lundevall.
Att fastighetsbolagen fortsatt har det kämpigt är inte oväntat, enligt Maria Landeborn. Sektorn har haft det tufft sedan 2022, med en trög konjunktur och räntor som inte riktigt kommit ner.
– De har det klart tuffare nu än 2010, då de var klart lysande stjärnor och nollräntan verkade vara här för att stanna, säger hon.
I Sverige, till skillnad från omvärlden, går det fortsatt tufft för småbolagen. Esbjörn Lundevall säger att trots att vinstprognoserna ser ganska bra ut fortsätter kurserna pressas genom kraftiga utflöden. Men att aktierna handlas ner är något svårförklarat utifrån de underliggande faktorerna, menar han.
Börsen under andra halvan av 2026?
En viktig drivkraft för aktiemarknaderna under året har varit investeringsboomen inom AI, vilket experterna fortsatt tror kommer prägla börsen. Att den vågen fortsätter utan större bakslag blir viktigt, menar Esbjörn Lundevall. Skulle vi även få ett snabbt slut på stoppet i Hormuzsundet, och om centralbankerna kanske till och med börjar flörta med räntesänkningar från nästa år, kan det andra halvåret på börsen bli lika muntert som det första, säger han.
– Då tror jag börsen kommer att bli väldigt glad. Men med samtliga punkter finns det risk att det inte blir så och då kan vi i stället få nedgångar.
Även Maria Landeborn är optimistisk inför resten av året. Hon säger att konjunkturen stärkts i Sverige och att vinstförväntningarna ser positiva ut där man räknar med stigande vinster i Sverige. På en halvårssikt tror hon att börsen kommer stå högre än nu – om det inte sker en oväntad kris.
– Man ska räkna med fortsatt hög volatilitet, men det är sällan så att börsen sjunker med stigande vinstförväntningar. Men på kort sikt kan alltid sentimentet vända.