Många verkar se den gröna matavfallspåsen som en vanlig soppåse. Enligt Stockholm vatten och avfall används den till annat än matavfall, vilket försvårar återvinningen och leder till ökade kostnader.
– Man slänger hämtmat med hela förpackningen i påsen eller använder den i badrummet, säger Lars-Olov Andersson som är ansvarig för sopsug för Stockholm vatten och avfall.
Den gröna plastpåsen används i stället för den bruna papperspåsen för matavfall i byggnader där det inte finns plats för ett separat kärl för matavfall.
– Omkring 93 procent av de bruna papperspåsarna innehåller rätt avfall. För de gröna påsarna ligger siffran på mellan 80 och 85 procent. Vi vill att de ska komma upp på samma nivå, säger Lars-Olov Andersson.
Problemet är att de gröna påsarna sorteras ut maskinellt i en eftersorteringsanläggning. Felsorteringar innebär därmed onödiga kostnader för kommunen, enligt Lars-Olov Andersson.
– När det kommer till matavfallet tycker jag egentligen inte att det borde vara så svårt att göra rätt, säger han.
När plast eller annat skräp hamnar i matavfallet måste det sorteras bort innan det kan behandlas. Är avfallet för förorenat kan det inte rötas till biogas och biogödsel. Felsorteringen innebär mer arbete, högre kostnader och kan orsaka driftstörningar.
AI ersätter manuell sopsortering
Nu ska man ta hjälp av artificiell intelligens för att komma åt problemet. Idén föddes ur ett enkelt konstaterande, förklarar Lars-Olov Andersson.
– Vi tänkte: Hur ska vi kunna titta på det här? Varje gång man flyger hittar de ju mat och vätskor i väskorna. Hur gör de det? Röntgen, säger Lars-Olov Andersson.
Därifrån började tanken ta form.
– Tänk om vi gör likadant. I stället för att stå och riva upp påsarna tittar vi igenom dem med röntgen, och så har vi en AI som säger: ”Det där är inte rätt. Här finns något som inte är matavfall.”
Nästa utmaning blev att ta reda på var de felsorterade påsarna kommer ifrån.
– Om vi plockar av tjugo påsar, hur ska vi veta var de kommer ifrån? Då kom idén om batchnumret. Tanken är att en kamera ska läsa av numret när påsen passerar och koppla den till ett geografiskt område – utan att någon ska känna sig övervakad, säger Lars-Olov Andersson.
Projektet pågår under tre år och omfattar alla i Stockholm som slänger sitt matavfall i gröna påsar.
Parallellt med detta testar man även smarta kameror i utvalda miljörum och ny teknik i sopsugsanläggningar i Norra Djurgårdsstaden. Satsningen genomförs tillsammans med Envac och Local Life.
Felsorterare får straffavgift
Syftet med projektet är att få bättre kunskap om var i staden felsorteringen är som störst.
– Vi ska inte peka finger. Om vi ser att ett delområde sorterar sämre än de andra kan vi göra riktade kommunikationsinsatser och se vilken effekt de får, säger Lars-Olov Andersson.
Samtidigt används liknande teknik redan på ett mer långtgående sätt i Östersund. Där analyserar AI innehållet i enskilda sopkärl. Hushåll som fortsätter att felsortera kan i förlängningen få betala en avvikelseavgift.
Lars-Olov Andersson betonar att något liknande inte är aktuellt i Stockholm just nu.
– Det finns teknik som möjliggör att spåra felsortering till en specifik lägenhet. Allt är möjligt. Men vi tror inte på effekterna av det.
Hur tekniken ska användas på längre sikt är däremot inte en fråga han avgör.
– Det är logiskt att vi går i den riktningen att det finns möjligheter till avgifter om man gör fel vid upprepade förseelser. Först vill vi införa tekniken och se hur väl den fungerar. Sedan får de utvärdera om någon form av avgift kan tillämpas.