När Ulrika Geeraedts under hösten 2022 blev ny chef för Trafikverkets byggen av nya stambanor lade den nyvalda borgerliga regeringen ner hela projektet.
I hennes allra första mejl till 350 medarbetare hänvisade Geeraedts till ”det tråkiga besked som ni säkert läst om i tidningen”.
Hennes arbete under påföljande veckor gick mindre ut på att planera för nya snabbtåg mellan Malmö, Göteborg och Stockholm – mer på att hitta nya jobb till alla medarbetare.
– Mitt jobb blev att ta hand om regeringens beslut på ett snyggt sätt, säger Ulrika Geeraedts.
Men beslutet var inte lätt att smälta för Ulrika Geeraedts och hennes medarbetare.
I ett enda slag frigjorde regeringen 320 miljarder kronor genom att skrota det projekt som först kallats Sverigebygget, därefter Sverigeförhandlingen.
Det var först ett projekt där höghastighetståg skulle susa fram i 320 km/tim mellan Sveriges tre största städer – men som senare skulle bana väg för snabbtåg med en toppfart på 250 km/tim. Då kallades projektet Nya stambanor.
– Jag satt ju med i Sverigeförhandlingarna för att få fram nya järnvägar, nya stationer och nya bostäder, först som utvecklingschef i Jönköping och senare som utvecklingsdirektör i Skåne, säger Ulrika Geeraedts.
– Det var en tid av stora förhoppningar.
Sedan ett och ett halvt år är Ulrika Geeraedts Trafikverkets planeringschef. Hon har på olika sätt moderniserat myndigheten och är fullt engagerad i att hålla liv i tre delar av stambaneprojektet.
Det gäller Ostlänken Järna–Linköping, Götalandsbanan Göteborg–Borås och den sydligaste delen av Södra stambanan från Lund till Hässleholm.
– Utbyggnaden av nytt dubbelspår Lund–Hässleholm är det projekt vi inom Trafikverket just nu satsar mest på i utökad genomförandekraft, säger hon.
– Vi tror vi kan korta ledtiden i bygget med tre–fem år, helst ännu mer. Det råder kapacitetsbrist på Södra stambanan. Vi måste få till Lund–Hässleholm. Vi ska undvika allt som kan försena bygget så att det kan bli klart under andra halvan av 2030-talet, säger hon.
När Ulrika Geeraedts arbetade på Region Skåne var hon helt inställd på att Trafikverket redan under 2020-talet skulle förverkliga två viktiga skånska järnvägsprojekt.
• En ny dubbelspårig stambana var på gång genom Mellanskåne från Lund till Hässleholm, kloss intill den befintliga banan.
• Ett dubbelspår var på gång på sträckan Helsingborg C–Maria.
Sedan hon kom till Trafikverket har hennes syn på dessa båda projekt förändrats.
– När det gäller Lund–Hässleholm fick vi i uppdrag av regeringen att planera för konventionella dubbelspår. Vi har nu delat upp arbetet i två etapper, Lund–Stångby och Stångby–Hässleholm, och hoppas komma igång först i Lund.
Enligt Ulrika Geeraedts är det uteslutet med en tågtunnel under Lund. Det skulle försena dubbelspårsbygget och öka kostnaderna från 30 till 40 miljarder kronor.
I stället vill Trafikverket skapa utrymme för nya spår genom att riva, flytta och/eller återuppbygga gamla hus, bland annat en fabriksbyggnad i den så kallade Armaturkurvan.
– Trafikverket var ursprungligen lite sena med att ta höjd för Fehmarn bält. Men nu arbetar vi aktivt med att bygga ut den här sträckan. Vi räknar med att klara den nya tågtrafiken från Fehmarn bält. På samma sätt som för Öresundsbron tror vi på en successiv trafikökning.
– När det gäller Helsingborg C–Maria har det projektet påverkats av att vi fått fokus på att inga projekt ska bli orimligt dyra. Vi överger principen om ”lagt kort ligger”, att även dyra projekt ligger kvar i vår nationella plan.
Det är ett projekt som kostnadsberäknats till 4,8 miljarder kronor, men som var uppe i 12–15 miljarder när Trafikverket strök det från sin plan som ett av tio samhällsekonomiskt olönsamma projekt.
– Bygget skulle så klart skapa mervärde för Helsingborg, men kanske inte för så många fler. I en ny lokaliseringsutredning ska vi hitta bästa dragning och stationsläge, säger Geeraedts.
– Det är kvar i planen som utredningsobjekt. Vi måste veta vad det kostar innan vi går vidare. Annars kan ökade kostnader äta upp pengar för andra projekt.
Men det finns ju flera sådana kostnadsslukande projekt i Stockholm och Göteborg?
– Ja, så är det. Men det gör vi upp med just nu. Det är jag ansvarig för. Jag ser till att vi hela tiden räknar rätt på kostnaderna. Vi sitter med flera stora projekt i Göteborg och Stockholm där entreprenörskontrakten inte rett ut hur kostnadsökningar ska hanteras.
– Vi har blivit bättre på att skriva kontrakt. Vi häver kontrakt med entreprenörer som inte sköter sig. Vi är numera lösningsfokuserade för att hela tiden komma framåt.
Ända sedan 1980-talet har Skåne präglats av stora väg- och järnvägsbyggen. På 80-talet byggdes Knutpunkten i Helsingborg, på 90-talet Västkustbanan, Öresundsbron och Yttre Ringvägen i Malmö, på 00-talet kom Citytunneln, på 10-talet Trelleborgsbanan och Hallandsåstunneln, under senare år har Lommabanan, dubbelspåret Helsingborg–Ängelholm (bortsett från Knutpunkten–Maria) och fyrspåret Malmö–Lund färdigställts.
Men just nu pågår inga så stora byggen. Det dröjer minst fem år innan Skåne åter får ett megaprojekt.
– Vi har kanske haft för stort fokus på de riktigt stora projekten, men många små åtgärder ger mest pang för pengarna, säger Ulrika Geeraedts.
Hon påpekar att ett halvdussin viktiga åtgärder är på gång längs Södra stambanan och Ystadsbanan för att skapa mötesspår och förbigångsspår. Det byggs flera 2+1-vägar och cirkulationsplatser.
Trafikverket fick en helt ny agenda vid 2022 års maktskifte. Om Sverige får en ny regering i höst kan agendan ändras på nytt. Flera rödgröna partier går till val på att väcka liv i Trafikverkets stambaneprojekt.
Ulrika Geeraedts säger sig vara beredd.
– Vi är regeringens verktyg för att genomföra statlig infrastrukturpolitik. Flera partier vill återstarta Nya stambanor. Vi är redo för det. Materialet finns tillgängligt. Vi har sparat både grundmaterial och utredningar för att kunna använda det i en framtid.
– En del material måste så klart uppdateras, men geologiska undersökningar och annat grundmaterial är giltigt än idag, säger Ulrika Geeraedts.