I rapporten från tankesmedjan Internationella institutet för strategiska studier (IISS) kartläggs 144 drönarobservationer i Europa mellan 2024 och 2026.
Det handlar om Natoländer som Tyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Storbritannien, Danmark och Sverige. Drönare observerades även över kärnkraftverk.
Larmen om förmodat ryska drönare kulminerade i slutet av i fjol och tvingade flygplatser i bland annat Tyskland, Spanien och Danmark att stänga tillfälligt.
Endast Sverige klandrade Moskva
Det är upp till varje medlemsland att avgöra hur de ska reagera på hot som dessa, uppger Natos biträdande överbefälhavare John Stringer, för nyhetsbyrån AP.
Men av de europeiska länder som utsattes för den ryska drönaroffensiven var det bara Sverige som direkt klandrade Moskva för händelsen, enligt IISS rapport.
Sverige berördes av Rysslands drönaroffensiv i slutet av februari i år i samband med att det franska hangarfartyget Charles de Gaulle låg i Malmö hamn för en strategisk övning. En drönare lyfte då från ett ryskt fartyg i närheten och kretsade kring hangarfartyget, något som upptäcktes av den svenska marinens patrull. Regeringen bekräftade senare en kränkning av svenskt luftrum.
Rustar drönarförsvar
I höstas bordade också fransk militär ett fartyg som president Emmanuel Macron slog fast hörde till den ryska skuggflottan, enligt franska medier. Det kunde inte uteslutas, enligt Macron, att detta fartyg var involverat i ryska drönarflygningar över Danmark.
Den omfattande offensiven av ryska drönare är ett strategiskt misslyckande för Europa, enligt IISS, och blottar hur illa rustat Europas luftvärn är att bemöta det hot det står inför.
Till följd av incidenterna rustar Sverige, Danmark och en rad andra europeiska länder sitt drönarförsvar.
Rysslands president Vladimir Putin förnekade i maj i år att Ryssland ska ha bedrivit sabotage genom någon form av drönaroffensiv.