Varnar: Nya språkkravet kan förvärra personalbristen
Facket: ”Det kommer att bli en utmaning”
・Uppdaterad:
Det nya språkkravet i äldreomsorgen välkomnas från flera håll.
Samtidigt varnar kritiker för att det kan vara svårt att genomföra i praktiken.
– Om verksamheterna redan går på knäna, är det svårt att skapa de utrymmen som behövs, säger Lisa Bondesson, samhällspolitisk chef på Kommunal.
Från och med den 1 juli gäller ett språkkrav inom äldreomsorgen. Det innebär att alla verksamheter måste arbeta för att personalen ska nå en språknivå som motsvarar gymnasiesvenska.
– Det kommer att bli en utmaning. Man kommer behöva lägga mycket tid, resurser och långsiktigt arbete på det men vi tror att, med rätt stöd, kommer det att gagna kompetensförsörjningen, säger Anna Bergendal, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna.
Den nya lagen bygger på ett förslag från Tidöpartierna och har som mål att öka de äldres trygghet.
– Äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda. Ett språkkrav i äldreomsorgen är därför mycket efterlängtat, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje i ett pressmeddelande.
Språklektioner ska ske på arbetstid
Utbildningen ska ske parallellt med det vanliga arbetet, vilket har väckt oro för att det kommer krävas extra personal för att täcka upp.
– Om verksamheterna redan går på knäna är det svårt att skapa de utrymmen som behövs. Därför måste både staten och arbetsgivarna bidra med de resurser som gör de här insatserna möjliga, säger Lisa Bondesson, samhällspolitisk chef på Kommunal.
På Vårdföretagarna ser man även en risk för att det ekonomiska stödet som avsätts kommer gå till andra utbildningar än de inom det svenska språket.
– Det är inte öronmärkt till språkkravet. Vi ser redan idag att vissa kommuner inte prioriterar språkfrågan och att det inte når ut till alla verksamheter, så här skulle regeringen behöva bli tydligare, säger Anna Bergendal.
”Ingen quick fix”
Från fackligt håll välkomnas språkkravet, men man betonar samtidigt att språkutmaningarna kräver uthålliga insatser.
– I äldreomsorgen har vi väldigt hög personalomsättning så det är ingen quick fix, utan ett kontinuerligt arbete, säger Lisa Bondesson.
En farhåga som Bondesson lyfter är att arbetsgivare kan komma att välja bort personer med bristande kunskaper i svenska. Samtidigt betonar hon behovet av ett starkt stöd för verksamheterna i framtiden, för att undvika att det går ut över de anställda.
– Den största risken med språkkravet är inte språkkravet i sig, utan att man inför det utan att samtidigt investera i utbildning och bemanning. En annan risk som vi ser är att fokus läggs på kontroll i stället för utveckling.