Sverige har under lång tid tillhört de EU-länder som haft högst arbetslöshet. Regeringar av olika politisk färg har försökt angripa problemet genom en del arbetsmarknadspolitiska program, utbildningsinsatser och förändringar i bidragssystemen. Resultaten har emellertid varit mycket begränsade. Skälet är att debatten alltför ofta fokuserar på hur arbetslösa ska matchas till befintliga jobb, vilket leder till att grundläggande frågan hamnar i skymundan: den svenska ekonomin växer för långsamt för att skapa tillräckligt många nya arbetstillfällen.
På lång sikt kan arbetslösheten inte minska varaktigt utan en högre ekonomisk tillväxt. Det avgörande är därför inte att hjälpa människor att hitta arbete, utan att skapa fler jobb som de arbetslösa kan söka. Historiska erfarenheter och nationalekonomisk forskning visar att länder som lyckas pressa tillbaka arbetslösheten kombinerar hög produktivitetstillväxt med investeringar, innovationer, entreprenörskap och en växande privat sektor.
Den viktigaste drivkraften bakom långsiktigt välstånd är produktivitetstillväxten. Sedan ekonomipristagaren Robert Solows banbrytande forskning vet vi att ett lands levnadsstandard i första hand bestäms av hur effektivt arbete, kapital och kunskap används. När produktiviteten ökar kan löner, investeringar och sysselsättning växa samtidigt. Sverige är fortfarande ett innovativt land, men många innovationer kommersialiseras och skalas upp i andra länder. Politiken måste därför inte bara stödja forskning utan också stärka villkoren för företagande, entreprenörskap och snabbväxande företag.
Investeringar är en annan nyckel till högre tillväxt. Genom investeringar introduceras ny teknik, modernare produktionsmetoder och nya verksamheter. Under senare år har investeringstakten varit svagare än vad som krävs för att stärka Sveriges konkurrenskraft.
Långa tillståndsprocesser, omfattande regelkrångel och osäker energiförsörjning bromsar utvecklingen. Länder med stabila spelregler, effektiva institutioner och förutsägbara villkor lockar mer kapital och växer snabbare.
Bostadspolitiken är också en central tillväxtfråga. Bristen på bostäder i expansiva regioner begränsar arbetskraftens rörlighet och försvårar företagens rekrytering. Forskning inom urban ekonomi visar att denna bostadsbrist hämmar produktivitet, innovation och sysselsättning. Ett ökat bostadsbyggande, särskilt i storstadsregionerna, skulle därför stärka både tillväxten och arbetsmarknaden.
Detsamma gäller infrastrukturen. Effektiva transporter, robust elförsörjning och modern digital infrastruktur är avgörande för näringslivets konkurrenskraft. Kapacitetsbrister inom transport- och energisystemen höjer företagens kostnader och minskar investeringsviljan. Elektrifieringen av industrin och den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens gör dessa satsningar ännu mer angelägna.
Kompetensförsörjningen är en tredje avgörande faktor. Ekonomipristagarna Robert Lucas och Paul Romer har visat att humankapital är en grundläggande källa till långsiktig tillväxt. Det räcker dock inte att fler utbildar sig utan utbildningarna måste också svara mot arbetsmarknadens behov. Särskilt viktigt är att stärka utbildningar inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt kvalificerade yrkesutbildningar kopplade till avancerad industri och digital teknik.
Samtidigt måste matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Sverige har paradoxalt nog både hög arbetslöshet och omfattande arbetskraftsbrist inom flera sektorer. Bättre språkutbildning, snabbare validering av utländska meriter och effektiv omskolning kan bidra till att minska detta gap.
Storstädernas roll för tillväxten måste också uppmärksammas mer. Modern ekonomisk utveckling skapas i hög grad i stora urbana regioner där företag, kapital, kompetens och forskning koncentreras. Stockholm, Göteborg och Malmö fungerar som nationella tillväxtmotorer. Investeringar i bostäder, infrastruktur och expansion i dessa regioner är därför inte lokala särintressen utan nationell tillväxtpolitik.
Slutligen måste Sverige fullt ut ta vara på möjligheterna med AI. Tekniken har potential att höja produktiviteten inom industri, vård, transporter, finanssektorn och offentlig verksamhet på samma sätt som tidigare tekniksprång gjort. Men produktivitetsvinsterna kommer inte automatiskt. De kräver investeringar, kompetensutveckling och Arbetslösheten i Sverige kan inte varaktigt minskas genom arbetsmarknadspolitik ensam.
Fler sysselsatta förutsätter högre tillväxt. Om Sverige på allvar vill få ned arbetslösheten måste den politiska diskussionen i mycket högre grad fokusera hur bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt kan skapas. Fler investeringar, fler bostäder, bättre infrastruktur, starkare kompetensförsörjning, snabbare innovationsspridning och bättre villkor för företagande är inte separata mål. Tillsammans utgör de grunden för den tillväxt som krävs för att arbetslösheten på allvar ska minska.
Charlie Karlsson är professor emeritus i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och i industriell ekonomi vid Blekinge Tekniska Högskola.