Så kan forskarna koppla värmeböljor till klimatförändringarna
Med hjälp av så kallad väderattribution kan forskare i dag visa att många av de rekordhöga temperaturerna till stor del beror på människans påverkan på klimatet. Klimatforskaren Wilhelm May vid Lunds universitet – där man länge har arbetat med att utveckla klimatmodeller – förklarar hur det går till.
En ny rapport från det internationella forskningsnätverket World Weather Attribution (WWA), visar att de temperaturer vi upplever nu hade varit omöjliga för 50 år sedan.
Väderattribution är när forskare studerar hur sannolikt det är att olika faktorer har bidragit till en väderhändelse – som i vilken grad människans klimatavtryck har påverkat extremvärmen i Europa idag.
– Om man tittar på magnituden av denna värmebölja som vi ser idag, och om den hade kunnat uppstå i det klimat som var runt år 1976, så är det nästan helt omöjligt, säger Wilhelm May.
Lunds universitet bidrar till klimatforskning
Vid Lunds universitet utvecklar forskare delar av klimatmodeller för att förstå klimatet bättre.
– I Lund arbetar vi särskilt med den globala klimatmodellen EC‑Earth. Den använder vi främst för att studera hur processer vid jordens landyta påverkar klimatet, och vid behov genomför vi även fördjupade analyser av extrema väder- och klimathändelser.
Skulle man kunna få samma resultat som i WWA:s rapport, om extremhettan i Europa, genom att använda sig av era klimatmodeller?
– Klimatmodellerna skulle kunna reproducera resultaten från rapporten, men vi arbetar oftast inte med så extrema händelser, säger Wilhelm May och understryker att både Lunds klimatmodeller och de observationer som används i WWA-rapporten är förenade med en viss osäkerhet.
Värmeböljor säkrare att mäta
Samtidigt menar Wilhelm May att mätningar av värmeböljor genom väderattribution ger säkrare resultat jämfört med andra väderhändelser.
– Processen i atmosfären som leder till värmeböljor i vår del av världen är kraftfulla i sig, storskaliga och varar oftast i några dagar. De är säkrare att mäta än till exempel en kortvarig översvämning som orsakats av åskoväder, säger Wilhelm May.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.