Kvibergsskolan var kontroversiell redan innan den ens slog upp dörrarna hösten 2018. Den kommunala grundskolan utmålades som framtidens skola där eleverna skulle få egna surfplattor och tillgång till sådant som it-verkstad och 3D-skrivare. ”Detta är en skola som är byggd i digitaliseringens tidevarv”, sade den dåvarande rektorn (SVT 2/3 2018).
Karin Pleijel, tidigare miljöpartistiskt skolkommunalråd i Göteborgs stad, ägnade mycket tid åt att försvara skolan mot kritik från såväl skoldebattörer som andra politiker. Hon anklagade dem som var skeptiska till skolans modell för att vara bakåtsträvare som var fast på 1900-talet. ”Kvibergsskolan gör därför helt rätt, när de vågar tänka modernt och bejaka digitaliseringen. Ihop med god dialog med vårdnadshavare och lärare som ständigt fortbildas kommer våra barn gå starka in i framtiden”, skrev Pleijel i Expressen (9/4 2018).
Pleijels argumentation har inte åldrats särskilt väl. Häromveckan skrev GP om en elvaåring på Kvibergsskolan som surfade bort i princip hela årskurs fem genom att kolla på Youtube-klipp och spela spel på skolans surfplatta.
Föräldrarna upptäckte det när de kollade hur han använde skolans ipad under lektionstid. De blev förfärade och kontaktade andra föräldrar på skolan, och de var inte de enda som var oroliga. Då startades ett föräldraupprop där drygt 20 familjer krävde att Kvibergsskolan skulle göra något åt den oreglerade användningen av ipads på skolan.
Det är inte bara föräldrarna som har reagerat. Förra året fick Kvibergsskolan kritik från Skolinspektionen. Myndighetens inspektörer konstaterade att lärarna inte agerade när eleverna satt och kollade på film eller använde sociala medier på sin skoldator under lektionstid. En av lärarna hävdade att vissa elever kan "multitaska" samtidigt som de gör sitt skolarbete, enligt Skolinspektionen.
Kvibergsskolans rektor ville inte ställa upp på intervju i GP. Hon menade att saken var utagerad. I ett mejl till GP skriver hon på klassisk krishanteringsprosa att skolan har uppdaterat sina rutiner och vidtagit nödvändiga åtgärder. Framöver råder striktare regler för hur eleverna får använda datorer och surfplattor.
Trots att reglerna har ändrats verkar det fortfarande vara en del krångel med skärmarna. När Skolinspektionen besökte skolan för en månad sedan berättade lärarna att det oftast funkar att få eleverna att låta bli att spela på sina datorer, men att det kan vara svårt. Då får vissa elever lämna in sina datorer och arbeta med böcker i stället. För att undvika tjafs hade det ju kunnat vara en bra idé att göra tvärtom – att ge elever böcker från första början.
När Kvibergsskolan grundades för snart ett decennium sedan var det högsta mode att tala om 2000-talets förmågor, digitaliseringens möjligheter och att framtiden inte går i repris. Nu känns den typen av klyschor hopplöst ute, inte minst går de emot dagens forskningsrön. Barn som sitter fastklistrade vid en skärm blir inte mer förberedda för morgondagens arbetsmarknad. Tvärtom: skärmar försämrar koncentrationsförmågan, minskar uthålligheten och försvårar inlärningen.
Pleijel hade fel. Det är den som behärskar 1900-talsfärdigheter, som att kunna skriva med penna och papper, som är bäst rustad inför framtiden. Inte den vars främsta talang är att kunna ödsla bort tid framför skärmen.